Den nordiska elmarknaden är en av de mest avreglerade elmarknaderna i världen. I Storbritannien kan nya kärnkraftverk medföra återreglering av marknaden. Också utbyggnaden av den svenska vindkraften kan ställa krav på nya regler.
– När vindkraften i Sverige byggs ut kan det bli mycket stora variationer i det dagliga elpriset. Man kan då komma i ett läge då man vill införa nya mekanismer för att säkerställa att det finns tillräckligt med reservkraft och därmed dämpa dessa variationer, säger Peter Fritz, elmarknadsanalytiker på konsultbolaget Sweco.
Fritz egen utgångspunkt är att man helst ska avstå från att införa nya regelverk för elbörsen. Men, säger han, när förutsättningarna för en elmarknad förändras drastiskt finns det risk för att den inte kan fungera som tänkt.
Förnyelsen av den brittiska kärnkraften är ett sådant exempel.
– I Storbritannien har man öppnat för att man ska kunna sälja kärnkraften till ett garanterat förutbestämt pris. Man kan också tänka sig att man tvingar elhandlarna att sälja en viss andel kärnkraft, säger Fritz och pekar på att britterna också är inne på att införa andra restriktioner för den fria marknaden, till exempel gällande utsläppsrätter.
I USA är elmarknaden inte alls så avreglerad som i Norden, till exempel har regionala marknader system för att kapa pristoppar på elen.
– Där får företagen betalt för att hålla reservkraftverk tillgängliga, säger Peter Fritz och fortsätter:
– Det kan skapa en större trygghet för konsumenterna. Man får ett stabilare pris, men inte nödvändigtvis ett lägre pris. Det blir ett mer komplicerat system för reglering och det finns större möjligheter att manipulera ett sådant system.
Reglerade elmarknader är ofta en följd av att man lägger mer sociala aspekter på elen, till exempel för att prioritera jämna priser.
– Så var det tidigare här i Sverige. Nu låter man priset på marknaden styra, säger Peter Fritz.