Statsminister Fredrik Reinfeldt kunde inte ge några besked om hur mycket statens övertagande av Carnegie kostat skattebetalarna, när han utfrågades i riksdagens konstitutionsutskott (KU) på torsdagen.
- Sluträkningen får vi återkomma till, sade han.
Tre dagar efter det att Riksgälden - och därmed staten - i november förra året tog över ägandet i Carnegie Investment Bank AB hölls bolagsstämma i företaget. Någon kallelse till stämman gick aldrig ut. Staten företräddes av Riksgäldens generaldirektör Bo Lundgren, utan att han hade någon skriftlig fullmakt från regeringen som gav honom rätt att företräda staten.
Mot den bakgrunden KU-anmälde förre kulturministern Leif Pagrotsky regeringen för utövandet av ägandet i Carnegie. Vid KU-utfrågningen av statsministern valde Fredrik Reinfeldt dock att inte gå in på några detaljer. I stället hänvisade han till att hanteringen delegerats till Riksgälden.
Socialdemokraten Morgan Johansson kritiserade Reinfeldt för att inte vara insatt i sakfrågorna. Han ifrågasatte också att Riksgälden sålt Carnegie till ett förlustpris på 125 miljoner kronor, trots att det enligt uppgift fanns ett betydligt högre bud.
Ett krav för det budet påstods dock vara att Riksgälden skulle garantera att man verkligen ägde Carnegie, vilket Riksgälden påståtts inte vilja göra mot bakgrund av de tvister som råder kring övertagandet.
- Man sade alltså att vi vet inte riktigt om vi äger banken, så därför säljer vi den billigare, sade Morgan Johansson, som ville att statsministern skulle garantera att övertagandet skötts på rätt sätt.
Men Fredrik Reinfeldt sade sig inte känna till de detaljerna.
- Vi är rädda om skattebetalarnas pengar. Sluträkningen får vi återkomma till. Jag har inte haft anledning att misstänka att det inte skötts på korrekt sätt, sade han.
Andra ämnen som Reinfeldt utfrågades om var bland annat stödet till fordonsindustrin, utnämningspolitiken och beredningen av signalspaningslagen, utan att några nya detaljer framkom.