Ekonomi

”Reinfeldt ger besked om finanspakten i dag”

På måndagen samlas EU–ländernas ledare för ett nytt krismöte i Bryssel. Men vad handlar den så kallade finanspakten om egentligen? Och hur nära är Sverige ett medlemskap? DN:s korrespondent i Bryssel Henrik Brors reder ut begreppen.

Hur ser det senaste förslaget till finanspakten ut – vilka åtaganden innebär det för de länder som ingår?

– Det mesta blev klart redan i början av förra veckan när finansministrarna förhandlade om de slutgiltiga skrivningarna.

– Euroländerna lovar att lagstifta om att hålla sina budgetar i balans, med högst ett underskott på 0,5 procent av bruttonationalprodukten. Och om underskotten växer utan att landet ingriper kan EU-kommissionen hota med dryga böter. Då krävs det att en kvalificerad majoritet av de övriga euroländerna säger nej till kommissionen för att stoppa sanktionsprocessen.

– Den andra huvudpunkten är att de icke euroländer som ansluter sig till pakten får löfte om att få delta på minst ett Eurotoppmöte per år och att riksdagsledamöter från alla deltagarländer ska få vara med på ett möte per år där ekonomiska samarbetet diskuteras.

– Förhandlingarna har handlat om hur stora möjligheter till undantag från kravet på budgetbalans som euroländerna ska få. Tyskland och Europeiska Centralbanken har krävt mycket strikta regler, medan andra krävt större nationell anpassning av regelverket.

– Det har svängt fram och tillbaka i förhandlingarna. Nu sägs att det är acceptabelt med underskott när internationella konjunkturen går kraftigt ner eller andra "exceptionella omständigheter".

– Frankrike hade hoppats att finanspakten skulle bli ett första steg mot en "elitgrupp" av länder, utan Storbritannien och andra EU-skeptiker och där EU-kommissionen skulle få så litet inflytande som möjligt. Därför är det president Nicolas Sarkozys klartecken för icke euroländernas närvaro på ett par Eurotoppmöten som varit det osäkra de senaste veckorna. Men det klartecknet kom i praktiken på finansministermötet förra veckan, och ska offentliggöras i dag av honom själv.

Vad syftar pakten till?

– Den handlar egentligen om tysk inrikespolitik. Att förbundskansler Angela Merkel behöver finanspakten för att kunna visa upp för EU-skeptikerna i sina regeringspartier som hotar stoppa ett ökat tyskt ansvarstagande för krisländernas ekonomier.

– Nästan varje punkt i finanspaktens regelverk finns redan i EU:s lagstiftning, till exempel i de sex nya lagar som trädde i kraft i december om ökad budgetkontroll av euroländerna och ökade möjligheter för EU-kommissionen att sätta in sanktioner mot länder som bryter mot reglerna. Finansministrarna håller också på att diskutera andra lagar där varje land ska skicka in budgetförslagen till kommissionen för kontroll innan de beslutas i de nationella parlamenten.

– De flesta EU-länder har därför ansett att det inte behövs någon ändring av EU:s grundlag och att splittringen med Storbritannien i december var onödig. Men de böjde sig inför Angela Merkels krav eftersom Tysklands medverkan är absolut nödvändig i de kommande förhandlingarna om ökade ekonomiska insatser för att rädda Grekland, Italien och Spanien.

Måste alla EU-länder vara med i pakten – finns det några som vill stå utanför och varför det i sådana fall?

– Det är bara euroländerna som åtagit sig att vara med. Och i finanspakten sägs nu att den träder i kraft så snart minst tolv länder fått den godkänd på hemmaplan.

– För Sverige och andra icke euroländer är det frivilligt att ansluta sig. Men som det ser ut nu kommer alla utom Storbritannien och Tjeckien att gå med.

– Storbritanniens David Cameron klev av redan på toppmötet i december. Han har en stark EU-skeptisk opinion i sitt toryparti och har lovat dem att inte gå med på någon ökad överstatlighet i EU. Därför krävde han att Storbritannien ska få stå utanför EU:s reglering av finansmarknaden för att acceptera finanspakten, trots att den inte har någon inverkan på länder som inte är med i euron.

– I Tjeckien väntas den EU-skeptiske presidenten Vaclav Klaus inte gå med på att landet går med i pakten.

Varför har EU-ledarna inte lyckats komma överens om pakten tidigare?

– Förhandlingarna om skärpt budgetkontroll över euroländerna har pågått ända sedan 2010 sedan finanskrisen övergått i statsskuldkrisen för Grekland och senare andra euroländer. Men många länder med Frankrike i spetsen har inte varit villiga att släppa ifrån sig nationellt inflytande över ekonomin.

– När krisen förvärrades i fjol böjde sig Frankrike för trycket från EU-parlamentet och Europeiska Centralbanken och det blev en skärpt lagstiftning, den så kallade sixpacken som trädde i kraft i december. Men då kom plötsligt Tyskland med det nya kravet att allt skulle skrivas in i EU-fördraget tillsammans med en ytterligare skärpning, att sanktionerna för budgetsyndare ska införas med nära nog automatik.

– Det skapade kalabalik i EU-samarbetet, att Storbitannien hoppade av. Sedan dess har EU-diplomaterna försökt reda ut kaoset, och det är det som ska landa med finanspaktens regelverk i dag, även om det "bara" blir ett mellanstatligt avtal.

Varför vill regeringen att Sverige ska vara med trots att vi inte är euroland? Vad säger oppositionen?

– Icke euroländerna är redan irriterade på att euroländernas ledare har egna toppmöten där de för diskussioner om det ekonomiska samarbetet som kan påverka hela EU. De befarar att den här nya finanspakten kan bli ytterligare en arena där ekonomin för hela EU diskuteras. Därför vill svenska regeringen vara med vid bordet när de här diskussionerna förs.

– De svenska socialdemokraterna sade först stenhårt nej, redan innan toppmötet i december var klart. Dåvarande partiledaren Håkan Juholt sa att det var omöjligt för Sverige att vara med eftersom svenska folket sagt nej till euron. Men många Socialdemokrater som arbetar med EU-frågor har försökt övertyga partiledningen om att det är en feltolkning, och direkt efter att Juholt avgått svängde partiet och säger nu ja till att Sverige ansluter sig, om än med några villkor som i praktiken redan är uppfyllda.

– Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har samtliga sagt nej till svenskt medlemskap.

Innebär ett medlemskap i pakten att Sverige tar ett steg närmare eurovalutan?

– Det är inte syftet med finanspakten, eftersom den i första hand handlar om regelverket för euroländerna. De svenska och danska förhandlarna har också fått in skrivningar som ska garantera att inget av regelverket gäller för de länder som inte är med i euron.

Finns det några nackdelar för Sverige att inte vara med i pakten?

– Ja, det kan finnas nackdelar. Om de länder som är med i finanspakten på sina möten diskuterar hur det ekonomiska samarbetet ska fördjupas och sedan tar upp det på EU-toppmöten blir det svårt för dem som inte är med på paktens möten att få de länder som redan kommit överens att ändra sig.

– Men det är mycket oklart hur stor den nackdelen kan bli. Ingen vet ännu hur finanspakten kommer att utvecklas, och vilka frågor som kommer att tas upp på dessa toppmöten.

När kommer besked om Sveriges eventuella medlemskap i pakten? Hur går beslutsprocessen till?

– Fredrik Reinfeldt kommer troligen att ge ett preliminärt besked till de övriga EU-ledarna på det här mötet att Sverige vill vara med i pakten. Men det definitiva beskedet kommer först sedan han kommit hem och visat upp slutresultatet för Socialdemokraterna. Det krävs ju en majoritet i riksdagen för att regeringen ska kunna ansluta sig.

– Det är också först på EU-toppmötet 1 mars som det är tänkt att finanspaktens deltagarländer officiellt ska skriva under. Då måste Reinfeldt ha ett säkert jabesked med sig från Socialdemokraterna.

Vad kommer att hända med den grekiska krisen på toppmötet?

– Det tyska utspelet i helgen om att tillsätta en "budgetkommissionär" som får vetorätt över grekiska regeringens ekonomiska beslut har säkerligen försämrat atmosfären mellan de två länderna ännu mer. Grekiska regeringen har redan ett flertal "överrockar" över sig, som Internationella valutafonden, EU-kommissionen och Europeiska centralbanken, som kontrollerar allt den gör och ställer strikta krav som den måste anpassa sig till.

– Förhandlingarna om nedskrivning av den grekiska statsskulden pågår ju samtidigt, och den grekiska teknokratregeringen försöker få de stora partierna att acceptera krav på ytterligare åtstramningar. Det tyska utspelet var väldigt otaktiskt.

– Men den här frågan ska inte tas upp på det här toppmötet, enligt vad som är planerat. Villkoren för nästa räddningspaket för Grekland kommer upp på toppmötet 1 mars. Men det är klart det kommer att diskuteras på mötet, åtminstone i korridorerna. Grekland är ju det största akuta hotet mot eurozonen just nu.