Bryssel.
Fredrik Reinfeldt föreslår att medlemsländer som missköter ekonomin ska straffas med indragna miljardbidrag från EU-budgeten. Det är regeringens försök att stoppa förändringar av EU:s grundlag som leder till att Sverige hamnar på åskådarläktaren när euroländerna fattar viktiga beslut.
Statsminister Reinfeldt träffade EU-ordföranden Herman Van Rompuy och kommissionens ordförande José Manuel Barroso under en snabbvisit i Bryssel. Dessa leder nu arbetet med långtgående förslag om fördjupning av samarbetet mellan euroländerna som en följd av krisen
Men svenska regeringen är liksom flera andra länder utanför eurosamarbetet orolig för att de 17 euroländerna är på väg att bilda en egen klubb med egna lagar där många centrala beslut som påverkar hela EU kommer att fattas framöver.
Fredrik Reinfeldt menar att det inte är euron som är problemet, utan de stora statsskulderna i flera länder och bristande konkurrenskraft.
– Det är inte euron som är under attack. Därför vill att de 27 medlemsländerna ska vara basen, även om vi vill vara konstruktiva om de 17 vill ha ett närmare samarbete på vissa områden, sade Reinfeldt.
Men EU-ledarna i Bryssel är satta under hårt tryck från främst Tysklands förbundskansler Angela Merkel som vill att det ska skrivas in i fördraget att EU-domstolen ska kunna straffa euroländer som drar på sig för stora underskott.
– Jag har direkt till Angela sagt att de bör försöka se om man inte kan göra mer inom rådande fördrag, sade Reinfeldt som också är motståndare till en ökad överstatlig styrning över medlemsländernas budgetar.
Han lanserar därför i stället hotet om indragna EU-bidrag som ett sätt att öka trycket på medlemsländerna, utöver de nya lagar med skärpta sanktionsmöjligheter som nu införs.
– Vi tror att det bästa sättet att inskärpa att man ska ha ordning i de offentliga finanserna är med åtgärder som verkar tidigt och automatiskt mot länder som missköter sig, snarare än att göra stora drakoniska förändringar av fördrag som sällan eller aldrig kommer att användas, sade Reinfeldt.