Svenska skattebetalare behöver, med den räddningsplan som diskuteras, inte vara med och betala notan för att rädda Grekland och krisande europeiska banker.
Den bedömningen gjorde statsminister Fredrik Reinfeldt när han samrådde med riksdagens EU-nämnd inför onsdagens EU-toppmöte om skuldkrisen.
– Vi ska säkra det finansiella systemet men på ett sätt som innebär att bankägarna får betala, sade Reinfeldt, och bedömde att en sådan lösning kan finnas inom räckhåll.
Fredrik Reinfeldt sade, till journalister efter samrådet med EU-nämnden, att han inte vill spekulera vad en skuldnedskrivning för Grekland med 50 procent får för effekter.
– Skriver man ner en halv statsskuld så är det enorma resurser. Över natten blir en lång rad tillgångar i form av statspapper som finns i banker och på andra håll värdelösa. Därför är det här så svårt, sade Reinfeldt och tillade att det så måste finnas system och räddningsåtgärder som gör att kaos utbryter.
– Precis som vi har lärt oss att banker inte ska falla ska inte heller länder göra det. Grekland har skuldnivåer som de inte kan hantera. Ska det på något sätt gå att skapa framtid i Grekland måste tuffa åtgärder genomföras i kombination med skuldavskrivning, sade Reinfeldt.
Ett beslut om att skriva ned Greklands statsskuld är, enligt finansminister Anders Borg, ett mycket svårt och osäkert beslut. Därför är det än viktigare att de skyddsmekanismer som nu planeras kommer på plats. Även om sådana kommer på plats blir det sannolikt en osäker situation framöver ändå.
– Det finns en stor risk för att man utlöser en period av ekonomisk osäkerhet. Kaos är ett starkt ord, men det är därför det är viktigt att förstärka EFSF:en, klarlägga kapitaltäckningskrav och annat så att man har skyddsvallar och brandväggar så att det inte sprider sig, sade Borg till journalister efter att ha samrått med riksdagens EU-nämnd inför onsdagens extra Ekofinmöte.
På frågan om vad osäkerheten konkret skulle innebära säger Borg:
– Skriver man ner (grekiska) statsobligationer så förlorar de banker som har obligationerna i sin balansräkning helt enkelt de pengarna. Då har de inte de pengarna.
Enligt Borg är svenska bankers innehav av grekiska statsobligationer inte stort.