Förslagen från Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy för att hantera skuldkrisen möts med frågetecken från Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt.
Han tycker att avståndet mellan ord och handling oftast varit för långt.
– Det är viktigt att det här initiativet inte bara leder till fler möten, säger Reinfeldt.
När det gäller idén om ökad styrning av finanspolitiken inom euroområdet påminner statsministern om att den kanske inte är helt ny, eftersom Frankrikes president Sarkozy talat om ökad samordning tidigare.
– Det bästa är skarpa formuleringar om att tidigarelägga sanering av offentliga finanser, säger Fredrik Reinfeldt.
Däremot tror han inte på en skatt på finanstransaktioner.
– Jag tror inte på den idén om den inte genomförs globalt, för alla samtidigt. Det man i går uttryckte var att den skulle genomföras enbart i eurozonen.
– Sverige är intressant, för vi är det enda land som egentligen har någon erfarenhet av den här typen av transaktionsskatt. Gör man det bara i en del av en marknad, så är vår erfarenhet att det ger små intäkter. Däremot flyttar transaktionerna. Gör man det här i eurozonen, då kan man lätt se framför sig att en hel del av internationella transaktioner flyttar till London, eller varför inte Stockholm?
När det gäller att euroländerna ska införa nationella lagar om gränser för statsskulder, påpekar Fredrik Reinfeldt att sådana kriterier redan finns i EU:s stabilitetspakt, och att det viktiga inte är att sätta upp mål utan att genomföra åtgärder.
Statsministern uttrycker en "viss förvåning " över att Socialdemokraterna i går förklarade att de är positiva till förslaget om en euroobligation.
– Det handlar ju om att man i realiteten får ta högre räntenivåer i välskötta länder för att pressa ned räntor i mindre välskötta länder.
Det behövs mer detaljer för att kunna bedöma förslaget om en ökad politisk integration i eurozonen, enligt Jutta Urpilainen, finansminister i eurolandet Finland.
– Vår utgångspunkt är att nya institutioner inte skulle lösa ekonomiska frågor, säger hon på en pressträff.
Hon ifrågasätter även nyttan med att lagstadga om skuldtak i eurozonen, ett annat förslag som lades fram efter mötet mellan Angela Merkel och Nicolas Sarkozy i tisdags kväll.
– Det fungerar sällan med denna typ av mål, inristade i sten.
Liksom Finlands premiärminister Jyrki Katainen understryker Urpilainen även vikten av att det inte bara är Tyskland och Frankrike som bestämmer hur krishanteringen ska gå till.
– Man måste utgå från att alla länder deltar och får säga sitt och sedan fatta besluten gemensamt, demokratiskt, säger hon.
Svenska Bankföreningen menar att det är "väldigt svårt" att beskatta finansiella transaktioner, som Merkel och Sarkozy föreslår för att hantera skuldkrisen.
– Det kräver att i princip alla finansiella marknader — inte bara de inom EU — är med på det. Ett absolut krav för att det här ska fungera och för att man ska få in några pengar av betydelse är att man har en global samordning. Annars flyttar lätt kapitalet till en marknad där man inte behöver skatta, säger Johan Hansing, chefekonom på Svenska Bankföreningen, till TT.
Som ett exempel nämner han att Sverige under en period hade bankskatt.
– Det som hände då var att transaktionerna flyttade utomlands, säger Johan Hansing.