Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Rejält lyft för soffliggarnas fond – trots börskrascherna

Foto: Maria Westholm

Soffliggarnas fond i premiepensionssystemet har fått kritik för att ta för höga risker. Men nu visar nya beräkningar som DN tagit del av att fonden skulle ha gett spararna en stark avkastning historiskt trots två tunga börskrascher.

– Man ska ha mycket aktier i sin PPM-portfölj, säger Richard Gröttheim på Sjunde AP-fonden.

Nästan 3,2 miljoner svenskar har inte gjort något aktivt val i premiepensionssystemet. De spararna får sitt kapital placerat i det statliga alternativet AP7 Såfa, som sköts av Sjunde AP-fonden.

Fonden förvaltas med en speciell teknik där aktier belånas och ger en extra hävstång.

Metoden innebär att när aktiekurserna stiger får AP7 Såfa en extra skjuts uppåt. Men det betyder också att när kurserna faller blir raset extra kraftigt för icke-väljarna.

Sjunde AP-fonden har tidvis fått hård kritik för metoden och den höga risken vid nedgångar. Ett exempel var 2011 när eurokrisen pressade ned kurserna på världens aktiebörser. Då sjönk värdena på spararna konton raskt.

Sjunde AP-fonden motargument är att pengarna ska ligga placerade i 30–40 år och att nedgångarna kompenseras med uppgångarna.

Eftersom fonden bara har funnits sedan maj 2010 är historiken kort. Men DN kan nu berätta om Sjunde AP-fondens nya beräkningar som visar hur fonden skulle ha klarat sig om den varit verksam i 26 år, från 1988 till 2014. Det så länge det globala börsindex som fonden skuggar funnits. Under den perioden har det varit tre omgångar med kraftiga börsuppgångar, men samtidigt två historiskt stora börskrascher. Den första var IT-kraschen i början av 2000-talet och den andra finanskrisen som började 2008.

Trots de svåra nedgångarna skulle fonden ha växt med 780 procent. Det innebär att 10.000 kronor som investerades 1988 skulle vara värd 88.000 kronor i dag. Räknat som genomsnittlig årlig avkastning blir det 8,9 procent efter de avgifter som spararen får betala.

Det kan jämföras med utvecklingen för Stockholmsbörsen under samma period som är 8,6 procent per år om den genomsnittliga avgiften för Sverigefonder i premiepensionssystemet räknas bort. Summan 10.000 kronor skulle där ha växt till 83.300 kronor.

– Det här är visserligen en lek med siffror, men är ändå så nära sanningen man kan komma, menar Richard Gröttheim, vd på Sjunde AP-fonden.

– Men det visar också att ska man nå en bra avkastning förutsätter det att man tar risk, och i vårt fall är det att vi äger aktier. Man ska ha mycket aktier i sin PPM-portfölj, fortsätter han.

Sjunde AP-fonden har bara räknat med vad som skulle ha hänt om en summa investerats från start. Men i premiepensionssystemet sätts pengar in årligen vilket sprider risken över tid för spararen. På Sjunde AP-fonden anser man att resultaten skulle bli för hypotetiska om man skulle ta med insättningarna i kalkylen.

– Men avkastningen blir förmodligen ett par procent högre per år om man tar hänsyn till regelbundna insättningar, menar Richard Gröttheim.

Historisk avkastning är ingen garanti för att det blir så framöver. På Sjunde AP-fonden menar man att det är rimligt att förvänta sig en årlig avkastning på 6– 8 procent för AP7 Såfa.

Sjunde AP-fonden, som blivit kritiserad för den höga risken, har själva tagit fram siffrorna. En fråga är om det går att lita på beräkningarna?

– Vi kommer att lägga ut dem på vår hemsida så de går att kontrollera, säger Richard Gröttheim.

– Det är också ett led i att våra sparare ska få information om hur Såfan beter sig. Nästa gång börsen går ned, för det kommer den att göra, ska de inte behöva få panik, säger han.

Fakta. Så fungerar AP7 Såfa

Premiepensionen är den del av den statliga pensionen där svenskarna själva kan välja hur pengarna ska placeras.

De som inte gör något val får sitt kapital placerat i AP7 Såfa. Den består av två byggstenar, en aktiefond och en räntefond. Spararen har hela kapitalet placerat i aktiefonden upp till 55 års ålder. Sedan flyttas en del av kapitalet stegvis över till räntefonden.

Aktiefonden skuggar i stort den genomsnittliga utvecklingen på världens börser multiplicerat med 1,5.

Pensionsmyndigheten räknar med att ungefär en femtedel av den statliga pensionen ska komma från premiepensionen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.