Antalet misstänkta fall av kursmanipulation på börsen slår rekord i år, och andelen fällande domar är hög.
Men när det gäller insiderbrott har Ekobrottsmyndigheten (EBM) inte väckt ett enda åtal på två år.
– Det är alldeles uppenbart att det finns förbättringsåtgärder vad det gäller just insiderutredningar, säger Martin Tidén som vid årsskiftet blir chef för myndighetens nya finansmarknadskammare.
Fram till och med den 19 december i år har EBM öppnat 155 nya ärenden om misstänkt otillbörlig marknadspåverkan, det vill säga olika former av fiffel med priset på eller omsättningen i exempelvis en aktie.
Under helåret 2010 var antalet ärenden 115 — vilket betyder att det som minst blir en 35-procentig ökning i år.
– Vi har inte gjort någon djuplodande analys av ökningen än. Men vi kommer naturligtvis att titta på den frågan, säger Tidén.
En vanlig variant av kursmanipulation är att handla med sig själv genom två olika aktiedepåer. Men brottslingarnas metoder utvecklas och förändras ständigt, enligt Martin Tidén.
Det finns också en utbredd uppfattning bland aktieplacerare att så kallade börsrobotar, högfrekvensdatorer som programmerats att handla på ett visst sätt, påverkar aktiekurser på ett otillbörligt sätt. Men inget av de ärenden som EBM har öppnat i år rör sådana aktörer.
Så inget tyder på att de ägnar sig åt kursmanipulation?
– I vart fall inte i den omfattningen, eller till den graden, att marknadsplatserna eller Finansinspektionen har bedömt att man ska lämna in en rapport eller anmälan, säger Tidén.
Även antalet åtal för otillbörlig marknadspåverkan ökar kraftigt och av 23 domar i år har EBM fått rätt, helt eller delvis, i 18 fall.
När det gäller den andra huvudtypen av finansmarknadsbrott, insiderbrott (handel med värdepapper på basis av hemlig information), har myndigheten haft betydligt svårare att få misstänkta brottslingar fällda. Och trots ett hundratal ärenden per år har alltså inga insideråtal väckts under vare sig 2010 eller 2011.
Martin Tidén flaggar för en rad förändringar: samarbetet med kriminalunderrättelsetjänsten ska fördjupas, utredningarnas omfattning ska begränsas, tvångsmedel som husrannsakan ska användas oftare och åklagarnas framställningar i rättsalarna ska bli mer pedagogiska.
Men även om detta tar tid att fullt ut genomföra är det inte riskfritt att begå insiderbrott i Sverige i dag, hävdar han.
– Vi har fått en fällande dom i år. Sedan är det en ganska uppmärksammad förundersökning nu där det kommer ett beslut i åtalsfrågan nästa år.