Matpriserna ligger kvar på rekordhöga nivåer. Värst drabbas världens fattiga länder med ett stort importberoende. FN:s livsmedelsorgan, FAO, ser ingen dämpning i sikte och varnar för en återupprepning av 2008 års matkravaller.
Årets matpriser är uppe och över nivåerna 2008 då matkravaller utlöstes i bland annat Bangladesh och Haiti. Och någon omedelbar nedgång är inte i sikte, enligt FN:s livsmedelsorganisation FAO. Tvärtom räknar man med att priserna kommer att ligga kvar på en högre nivå under lång tid framöver.
– Den allmänna tron är att priset inte går ner till de nivåer som rådde för tio år sedan, säger Abdolreza Abbassian, ekonomisk analytiker på FAO.
Orsakerna är flera. På kort sikt har väderfenomen dragit ner produktionen i stora exportregioner som USA, Europa och Kanada. I Frankrike har en ovanligt het vår med torka, mars till maj var torrare än på 50 år och hetast sedan 1900, gjort att veteproduktionen väntas bli den lägsta på fyra år.
Sett i ett större perspektiv bidrar också en ökad efterfrågan från tillväxtländer, liksom att en allt större areal av jordbruksland används till att producera biobränsle.
I Sverige, med en stark krona, har inte de högre matpriserna slagit igenom nämnvärt än så länge. Värst drabbade är i stället världens fattigaste länder och den fattigaste delen av befolkningen i dessa länder. Det är de som använder störst del av sin inkomst till matinköp, 50–90 procent. I Sverige går 13 procent av inkomsten till livsmedel.
De fattiga länderna beräknas spendera upp till 30 procent mer på matimport i år än förra året.
– Ska de länderna köpa samma mängd mat som tidigare betyder det att de måste dra ner på något annat, säger Abdolreza Abbassian.
Hittills har de fattigaste länderna kunnat motstå de högre priserna något genom att skördarna i deras egna länder varit ganska bra. Dessutom har maten subventionerats för att undvika oroligheter i befolkningen.
– Men det blir allt svårare att fortsätta göra det på grund av den finansiella bördan. Det höga prisert kommer att bli mer synligt i de fattiga länderna längre fram i tiden, spår Abbassian.
Följden, varnar han, är ökade sociala spänningar som kan leda till matkravaller liknande dem 2008.
Därför är det viktigt att regeringarna skapar effektiva system som distribuerar mat till de allra fattigaste. Då kan också bönder i tredje världen dra nytta av högre matpriser, investera pengarna i nya produktionsmetoder och börja tjäna mer pengar.
– Prisfrågan kommer inte att försvinna, det är vi nu hundra procent säkra på. Därför gäller det att fattiga länder börjar tjäna pengar på jordbruket. Men de kan bara öka produktiviteten om de ser en marknad, då kan de låna pengar och investera.
Vinnare i matprisracet är exporterande bönder som får sina skördar sålda till ett högre pris. Det handlar om bönder i Europa, men också i länder som Argentina och Brasilien. Dessutom brukar mellanhänder och stora livsmedelsaffärer som kan smyghöja marginalerna tjäna på ett högt matpris.