Varningen för att Dublin kan behöva ett andra stödpaket och att det då kan bli aktuellt att låta befintliga långivare skriva ned skulder bidrog till oron.
Räntan på en tioårig irländsk obligation var under natten över 14 procent, vilket kan jämföras med drygt 4 procent våren 2010 eller 2,66 för svenska obligationer med samma löptid.
Irlands regering uppfyller de krav på åtstramningar och mål för ekonomisk tillväxt som finns i stödpaketet till landet, enligt regeringen i Dublin.
– Det är viktigt att betona, detta är kreditvärderare som tittar på Europa och vi dras med när de värderar de lösningar som lagts fram i Europa, sade Irlands ekonomiminister Richard Bruton på onsdagsförmiddagen.
Skräpstatus på irländska statspapper innebär att många fonder per automatik måste sälja ut dem, vilket är en avgörande faktor bakom det hårda trycket uppåt på räntorna på irländska obligationer.
Även euron pressades av Moody's betygssänkning, då en förvärrad irländsk kris anses öka risken för att skuldkrisen i valutaunionen ska sprida sig från periferin in till eurozonens kärna.
Den gemensamma valutans kurs mot dollarn föll på onsdagen till den lägsta nivån på fyra månader.
Onsdagens fortsatta oro på obligationsmarknaden i eurozonen följer på en vecka där marknaden skakats av tecken på en politisk kris i Italien, eurozonens tredje största ekonomi och det land i valutaunionen med störst skuldberg av alla.
En drastisk sänkning av Portugals kreditbetyg, också den av Moody's, bidrog till oron.
Kreditvärderare har förvärrat skuldkrisen i eurozonen och finansmarknaden skulle klara sig utan dem, enligt ECB-ledamoten Ewald Nowotny, som även är centralbankschef i Österrike.
– De ger oss inte någon ny kunskap. De ger oss bara sina åsikter, sade Nowotny i en intervju i österrikisk tv på onsdagen.
– Och dessa åsikter levereras hela tiden på ett sätt som gör att krisen förvärras.
Efter förra veckans sänkning av Portugals betyg förklarade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso att man från EU:s sida ville hitta sätt att bli mindre beroende av de USA-baserade kreditvärderingsföretagen och att det kan bli aktuellt med nya regelverk för kreditvärdering i Europa.
Det finns inga fastställda planer för ett extrainsatt toppmöte mellan EU-ledare om skuldkrisen och huvudfrågan är nu att få eurozonens finansministrar att enas om detaljerna i ett andra stödpaket till Grekland, förklarade en talesman för Tysklands regering på onsdagen.
Uttalandet görs efter två dagars finansministermöten i Bryssel, som slutade med tillsättandet av en arbetsgrupp och uppgifter från en högt uppsatt EU-diplomat om att det blir ett krismöte mellan EU-ledare, kanske redan på fredag denna vecka.
ECB-ledamoten Jens Weidmann, chef för den tyska centralbanken Bundesbank, sågar på onsdagen flera av de förslag som förts fram i diskussionerna om nästa steg i eurozonens krishantering i en intervju i den tyska tidningen Die Zeit.
– Pengarna i krisfonden (EFSF) ska inte gå till att köpa statsobligationer på andrahandsmarknaden. Det skulle kosta mycket, ge väldigt lite tillbaka och medföra farliga sidoeffekter, säger han bland annat om ett av de förslag som kom upp till ytan efter veckans finansministermöten i Bryssel.
Han ifrågasätter även nyttan av att sänka räntan på nödlånen till Grekland och upprepade därtill ECB:s linje att det inte är aktuellt att godta grekiska statsobligationer som säkerhet för lån i ECB om Grekland ställer in betalningarna på sina obligationer.
– Det handlar om centralbankens trovärdighet. Det är inte vår uppgift att finansiera insolventa banker, och inte länder heller.
Att få med privata aktörer i ett nytt stödpaket till Grekland, något som Tyskland krävt, tycker han inte heller är någon bra idé.
– I nuläget skulle det medföra mer risker än möjligheter.
Italiens ekonomiminister Giulio Tremonti dammade på onsdagen av ett skrinlagt och tidigare omstritt förslag om att börja ge ut gemensamma euro-obligationer från valutaunionen, för att med sådana stödja länder som har problem att ta upp lån på egen hand.
Det finns inga alternativ just nu, förklarade han, samtidigt som han svarade undvikande på frågor om han var på väg att avgå efter en tids öppna meningsmotsättningar med Italiens premiärminister Silvio Berlusconi.
Italiens parlament väntas på torsdag och fredag denna vecka godkänna ett treårigt åtstramningspaket som regeringen föreslagit värt uppskattningsvis 40 miljarder euro. Målet är att till 2014 ha uppnått balans i statsbudgeten.
Samtidigt förklarade den tillträdande ECB-chefen Mario Draghi, nu chef för Italiens centralbank, att det åtstramningspaket som föreslagits i Italien var "ett viktigt steg framåt".