De disponibla inkomsterna steg med 6,1 procent medan sparkvoten steg kraftigt, och uppgick till hela 16,1 procent. Det betyder en ökning med nästan fem procentenheter jämfört med samma kvartal året innan.
Det är på marginalen bättre än väntat, men det är en väldigt dyster BNP-siffra enligt Peter Kaplan, nordisk chefekonom på Royal Bank of Scotland.
Det som sticker ut jämfört med andra länder är att svenska hushåll har en extremt hög sparkvot, tycker Kaplan.
- Svensk industri går svagt, men det ser vi i många länder. Men svenska hushåll har under sista kvartalet förra året och under inledningen av det här året ökat sitt sparande rejält, säger Kaplan.
Enligt Kaplan får man gå tillbaka till 70-talet för att hitta en sparkvot bland hushållen som är högre.
- Det är exceptionellt högt. Jag har gått tillbaka till 70-talet och inte sett något ens är i närheten av det här. De har tagit till sig alla dåliga nyheter trots att de har fått goda inkomstökningar och stora räntesänkningar. Man har valt att spara.
Den höga sparkvoten kan i sig bädda för ett lyft för privatkonsumtionen i Sverige i framtiden, men många hushåll bör samtidigt vara inställda på mycket svåra tider.
- På kort sikt kan industrin få fortsatta problem med svag tillväxt och låg investeringstakt. Och det kan komma sättningar i den globala ekonomin igen. Men det stora hotet för svensk ekonomi handlar inte om dålig tillväxt utan om att arbetslösheten fortsätter att stiga under hela 2009 och antagligen hela nästa år också, säger Kaplan.
- Trots att det kanske går bättre för svensk ekonomi kommer många hushåll uppleva att det blir sämre. Fler och fler kommer att bli arbetslösa.