Så mycket har lånen aldrig tidigare ökat under ett tredje kvartal, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Hushållens totala lån uppgick vid kvartalets slut till 2.369 miljarder kronor.

SCB konstaterar att lånen fortsatte att öka trots att räntorna steg under kvartalet.

"En förklaring till det ökade lånandet kan vara att det fanns starka incitament att köpa bostad innan bolånetaket trädde i kraft den 1 oktober", skriver SCB i ett pressmeddelande.

Även hushållens tillgångar ökade i värde under tredje kvartalet, till följd av kursuppgången på aktier. Hushållens nettoförmögenhet, finansiella tillgångar minus skulder, uppgick vid kvartalets utgång till 3.257 miljarder kronor, en ökning med 158 miljarder jämfört med närmast föregående kvartal.

Svenskarnas fondförmögenhet var rekordstor vid utgången av tredje kvartalet. Den totala förmögenheten i svenskregistrerade fonder var 1.512 miljarder kronor, en ökning med 58 miljarder jämfört med andra kvartalet och med 236 miljarder kronor jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol.

Det tidigare rekordet för fondförmögenheten var från andra kvartalet 2007.

Den kraftiga låneökningen har alltså fortsatt trots det bolånetak som Finansinspektionen genomfört under sommaren. Men FI:s chefekonom Lars Frisell är inte överraskad av att ökningen fortsätter ändå.

–Årstakten har tickat på mellan 7 och 10 procent under hela 2000-talet och jag hade inte väntat mig någon plötslig ändring. Vi hoppas förstås att bolånetaket ska ha effekt, framför allt för de riktigt höga belåningsgraderna. Men det är för tidigt att uttala sig om effekten, vi kommer att följa det här framöver, säger Frisell.

Men Frisell pekar också på att SCB:s siffror kan ha påverkats av att bolånetaket infördes under mätperioden.

–Det kan också finnas en liten effekt av att några passade på att låna innan taket började gälla, säger Frisell.

–Vi har länge varit medvetna om att lånen ökat och det har Riksbanken tagit hänsyn till i vartenda räntebeslut. Riksbankens förhoppning är ju att bostadsmarknaden ska lugna sig lite. Kanske kan bolånetaket också bidra till det, säger Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.

–Bostadspriserna påverkas nog inte av dagens statistik men fortsatt stigande räntor borde ha en avsvalnande effekt på bostadspriserna.

Samtidigt innebär den fortsatt kraftiga låneökningen att Riksbanken får starkare grund för fler och snabbare räntehöjningar. Nästa höjning av Riksbankens styrande reporänta, från dagens nivå på 1,0 procent, kommer sannolikt vid Riksbankens penningpolitiska möte den 14 december.