Svensk industri tycks återhämta sig rekordsnabbt efter den dramatiska nedgången i spåren av finanskrisen. Men enligt ekonomer finns det flera hot mot en fortsatt uppgång.
Inköpschefsindex, som speglar konjunkturen inom industrin, uppgick i december till 58,2, jämfört med 56,0 månaden före. Därmed steg indexet med hela 25,5 enheter under helåret 2009, den kraftigaste uppgången sedan mätningarna startade 1994.
Enligt Torbjörn Isaksson, makroanalytiker på Nordea, bör man dock inte dra alltför stora växlar på rekordet i sig.
- Utan det viktiga är att indexet nu under ett antal månader har indikerat tillväxt, och ligger på en skapligt hög nivå också, säger han.
Även Jörgen Kennemar, ekonom på Swedbank som tillsammans med Sveriges inköps- och logistikförbund (Silf) tar fram inköpschefsindex, tonar ned betydelsen av det rekordsnabba lyftet.
- Men trenden är naturligtvis väldigt tydligt uppåtriktad, säger han.
Uppgången i inköpschefsindex i december beror främst på ökad orderingång från hemmamarknaden. Men samtliga delindex som ingår i totalindexet steg.
Både Kennemar och Isaksson pekar på att industriföretagen även har skrivit upp sina produktionsplaner för de närmaste sex månaderna, vilket tyder på ökad optimism om framtiden.
- Man har blivit något mer positiva om konjunkturen, generellt sett. Det kan peka på att den här uppgången vi har sett kan fortsätta, säger Kennemar.
Även när det gäller jobben i industrin är trenden positiv. Delindex för sysselsättningen steg från 48,7 i november till 49,5 i december.
- Det indikerar att man inte kommer att skära ner på personal mer. Och det i sig är ju ett tecken på att industriföretagen känner sig lite tryggare, och stärker bilden av en återhämtning framöver, säger Isaksson.
Men Isaksson ser, liksom Kennemar, också flera möjliga hinder för den förväntade fortsatta uppgången för industrin.
- Det finns många risker och det handlar framför allt om eventuella bakslag i den globala konjunkturen, säger Isaksson.
Ett av de största orosmolnen är att statsfinanserna försämrats i flera länder, vilket dels kan leda till budgetåtstramningar, dels skapa förnyad oro på de finansiella marknaderna.
- Det är ingenting som vi vill ha nu, i det här läget, säger Isaksson.