Löneskillnaderna mellan unga och medelålders anställda är rekordstora. Nu har de unga 74 procent av de äldres löner. Det visar en ny rapport som DN tagit del av.
I takt med att ungdomsarbetslösheten blivit ett allt större problem har det uppstått en debatt om hur den bäst ska bekämpas. Våren 2012 anslöt sig Folkpartiet till Centerns krav på sänkta ungdomslöner för ungdomar som ett sätt att få fler unga i arbete. Folkpartiledaren Jan Björklund uppmanade kommuner och landsting att införa ungdomslöner på 75 procent av ingångslönen.
Frågan är också högaktuell i avtalsrörelsen, där LO-facket Handels kräver höjda ingångslöner, vilket skulle gynna de yngre. Arbetsgivarna i Svensk Handel håller emot och vill i stället se större löneskillnader.
Men ungas löner ligger redan långt under de medelålders. Det visar rapporten ”Vid arbetslivets gränser”, som är beställd av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Rapporten belyser hur arbetslivet i Sverige har förändrats mellan 1974 och 2010.
– Vi vill veta hur arbetsmarknaden ser ut i dag. Det finns många myter men inte mycket statistik, säger utredningens huvudsekreterare Irene Wennemo.
När det gäller lönerna jämförs de unga, 20–29 år, med medelålders gymnasieutbildade män som är 30–54 år. I början av mätperioden, 1974, låg de ungas timlöner på 79 procent av de medelålders. Skillnaden minskar fram till 1981 för att sedan öka år för år.
Vid den sista jämförelsen är de ungas relativa löneläge sämre än vid det första mätåret, 1974. Under 2010 hade de unga 74 procent av den lön de medelålders fick.
Michael Tåhlin är professor i sociologi vid institutet för social forskning vid Stockholms universitet och en av författarna till rapporten. Hans slutsats är att de unga blivit mindre attraktiva på arbetsmarknaden.
– Efterfrågan på ung arbetskraft har uppenbarligen gått ner. Trots att löneläget är sämre är problemen ändå väldigt stora, säger han.
En vanlig förklaring till den höga ungdomsarbetslösheten är att många enkla, okvalificerade jobb försvunnit. Men frågan är mer komplicerad.
– De enkla jobben minskar men är fortfarande väldigt många. Problemet är att de enkla jobben innehas av människor med högre utbildning, säger Michael Thålin.
En del av orsaken till ungdomsarbetslösheten är alltså att allt fler utbildar sig allt längre och sedan har svårt att få arbete på sin utbildningsnivå.
– De som har högre utbildning får söka sig allt längre ner i jobbstrukturen och då räcker inte de enkla jobben till, säger Michael Thålin.
En lösning på problemet skulle vara att öka antalet mer kvalificerade jobb. Då skulle konkurrensen om de enklare jobben minska till de lågutbildades fördel.
Men politikernas förslag inriktar sig oftast på de okvalificerade jobben.
– Politikerna har större inflytande över de enklare jobben och det är ganska mycket lättare att expandera dem. Det saknas inte arbetsuppgifter i Sverige exempelvis inom vård och omsorg, säger Michael Thålin.