De disponibla inkomsterna för Medelsvensson ökade med 4,7 procent år 2000, skriver Statistiska Centralbyrån, SCB, i en ny undersökning. Det är en kraftig uppgång med historiska mått.
Samtidig ökade inkomstskillnaderna ännu mer. Enligt SCB ökade inkomsterna för rika hushåll betydligt mer än hos mindre välbeställda hushåll. De 10 procent svenskar med högst inkomst såg sina inkomster öka med hela 23 procent.
År 2000 var det år då skevheterna i inkomstfördelningen ökade mest sedan SCB började mäta fenomenet 1971.
Sverige har gått tillbaks till de nivåer som gällde vid mitten av 1960-talet, före låginkomstutredningen som gjordes för år 1967, säger Kjell Jansson, utredare på SCB.
Enligt undersökningen var inkomsten för de 5 procent hushåll med högst inkomst runt 4,5 gånger så hög som de 5 procent med de lägsta inkomsterna. I början av 1990-talet var skillnaden 3,5 gånger så stor. Även räknat med andra statistiska mått är trenden tydlig.
En viktig orsak till den ökade skevheten är börsens makalösa uppgång under åren före 2000. Det ledde till osedvanligt höga realisationsvinster i ekonomin när många högt värderade aktier såldes ut. Men börsen är bara en spelplan för de med pengar.
SCB:s studie visar att mer än två tredjedelar av reavinsterna under 2000 hamnade i fickorna på den procent av svenska hushåll med högst inkomster. Dessa 43 000 hushåll fick under året ett tillskott på i genomsnitt 1 miljon kronor bara från försäljningar av aktier.
Att aktierna får allt större tyngd i statistiken över inkomsternas fördelning är inte unikt för Sverige. Börskurvorna började sin branta stigning redan under avregleringsåren under det tidiga 1980-talet.
Det ledde till växande finansiella förmögenheter bland välbeställda och stigande ojämnheter i de allra flesta länder i västvärlden.
Mycket talar därför för att skevheterna kommer att minska något i kommande mätningar. Det var i mars 2000 som börsen började sin långa, tunga resa nedåt.
År 2000 är nog ett toppår. Men även om vi rensar för kapitalinkomster ser vi en tydligt tendens till ökad inkomstspridning i ekonomin, säger Kjell Jansson, och tillägger:
Det är två tydliga trender: lönespridningen ökar mellan de som har jobb, och de som arbetar drar ifrån de som är arbetslösa.
Därmed är det tydligt vilka grupper som tjänat och vilka som halkat efter under 1990-talet. Kapitalägare och förvärvsarbetande är vinnare. Pensionärer och arbetslösa är förlorare. Något oväntat visar dock SCB:s beräkningar att skillnaderna i inkomst mellan kvinnor och män minskar, om än sakta. I mitten av 1980-talet var kvinnors medianinkomst 81 procent av motsvarande inkomst för männen. 2000 hade den kvoten ökat till 84,5 procent.
Finansminister Bosse Ringholm säger sig vara bekymrad, men inte förvånad över SCB:s siffror.
Det här är ett stort problem. Det är för stora skillnader nu, för stora spännvidder. Det här visar att politiken måste riktas in mot att försöka minska skillnaderna. Det handlar om att bygga ut välfärden för de grupper med de lägsta inkomsterna, att skaffa jobb till arbetslösa och att fördela resurser via skattepolitiken, säger han och tillägger:
Men det är någonting vi ser över varje gång vi gör en budget.
Men det har tydligen inte gått särskilt bra?
Nej, regeringens arbete har inte gått tillräckligt långt. Men det beror ju på att det mycket är löneskillnaderna som styr. Och det är inte regeringen som sätter lönerna. Jag ser det här som en uppmaning till arbetsmarknadens parter att se över hur de kan minska inkomstspännvidden i kommande avtalsrörelse.