Stigande priser på energi och råvaror eldar på inflationen och för att hålla den i schack på två procent så kommer reporäntan gradvis att höjas, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.
Riksbanken flaggar också för att reporäntan kommer behöva höjas i något snabbare takt framöver.
Riksbanken räknar nu med att styrräntan under andra kvartalet i snitt kommer att ligga på 1,7 procent, en uppjustering jämfört med decemberbedömningen på 1,6 procent. Första kvartalet 2012 väntas styrräntan ligga på 2,5 procent, jämfört med 2,2 procent. Ytterligare två år senare väntas Riksbanken ha höjt räntan till 3,6 procent.
Två ledamöter i ledningen, Karolina Ekholm och Lars E O Svensson, reserverade sig mot beslutet att höja räntan samt att skriva upp räntebanan.
– De höjde räntan som förväntat och de höjde också reporäntebanan ganska ordentligt, vilket vi tycker är riktigt och också var förväntat i marknaden, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, om beskedet från Riksbanken.
Riksbanken räknar med att BNP växer med 4,4 procent i år, oförändrat jämfört med tidigare prognos. Nästa år stiger BNP med 2,4 procent, en marginell uppjustering. Året därpå väntas BNP stiga med 2,5 procent.
Banken har också justerat upp prognosen för inflationen. Mätt med KPI blir inflationen i år 2,5 procent, jämfört med tidigare prognos på 2,2 procent. 2012 blir inflationen 2,1 procent (2,0) för att sedan stiga till 2,6 procent 2013.
Enligt Annika Winsth har Riksbanken nu tagit till sig att ekonomin utvecklas starkare även internationellt.
– Det är det vi har sett sedan senaste mötet, att det är starkare från USA till exempel. Och det har de tagit till sig och därför gör de det här, och det tycker vi är rätt och riktigt.
Hon pekar samtidigt på att två ledamöter i Riksbankens direktion, Karolina Ekholm och Lars E O Svensson, återigen reserverade sig mot räntebeslutet.
– Så det är ju en splittrad syn i direktionen.
Faktorer i omvärlden driver upp priserna även i Sverige:
”Tillväxten i omvärlden bidrar till stigande priser på energi och råvaror. De högre priserna driver tillfälligt upp inflationen i Sverige, men de förväntas också indirekt fortsätta att påverka inflationstrycket under hela prognosperioden”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.
Den starkare kronan bidrar dock till att dämpa den underliggande inflationen:
”Det väntas dock stiga i takt med att lönerna ökar snabbare och de lediga resurserna i ekonomin minskar”.
Riksbanken gör också en revidering av arbetslöshetssiffran. Banken räknar nu med en arbetslöshet på i snitt 7,3 procent i år och 6,8 procent nästa år och 6,4 procent 2013. Det är 0,2 procentenheter lägre än tidigare bedömning för alla tre åren.
Peeter Pütsep, vd på Svensk Fastighetsförmedling, tror att dagens besked från Riksbanken kan få en prisdämpande effekt på bostadsmarknaden.
”Hushållen märker redan i dag av att bolånekostnaderna har ökat. Det är väsentlig information för konsumenterna hur mycket bolåneräntorna höjs efter dagens besked”, skriver han och rekommenderar bostadsköpare att göra noggranna kalkyler och ta ordentligt höjd för ännu högre boräntor.
Lars-Erik Nykvist, vd för konkurrenten Fastighetsbyrån, tror dock inte på någon inverkan på bostadsmarknaden.
”Räntehöjningen kommer inte som någon överraskning för någon. Bostadsägare har räknat med höjningen och har marginaler. Justeringen av räntebanan känns inte heller oväntad. Kraftiga avvikelser från den förväntade utvecklingen är det som skulle kunna ha effekter på prisutvecklingen åt det ena eller andra hållet”, skriver han i en kommentar.
– Det var väldigt mycket som väntat, att de höjer med 25 punkter och skruvar upp räntebanan lite. Det fanns nog lite förväntningar på att de skulle ta i ännu mer, säger Tor Borg, ränteanalytiker på det statliga bolåneinstitutet SBAB.
Han räknar inte med någon stor effekt på boräntorna utifrån detta räntebesked.
– Boräntorna stiger i takt med att Riksbanken höjer reporäntan. Men jag tror inte det behövs några större höjningar omedelbart. Det ligger redan i förväntningarna att det här skulle ske.
Han tillägger att den "oerhört snabba återhämtningen vi är inne i" ställer höga krav på alla beslutsfattare.
– Det är klart att man inte kan ha så låga räntor i det läget. Problemet nu är att se till att tillväxten blir balanserad, så att inte den inhemska delen drar iväg för mycket och inte exporten får problem. Men det är inte bara Riksbanken som spelar en roll i det där. Det är ju en fråga för hela det politiska systemet.
– Det handlar om att få en balanserad utveckling på bostadsmarknaden och samtidigt se till att exportindustrin kan fortsätta expandera.
Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, noterar att Riksbanken räknar med att det svenska inflationstrycket under hela prognosperioden påverkas av högre råvarupriser och importpriser.
– Det är intressant. Det är en svår prognos att göra, om det är engångseffekter och hur stora effekterna blir. Den stora frågan är hur mycket och hur länge det kommer att påverka, säger hon.
Trycket uppåt på svenska löner, i takt med att resursutnyttjandet ökar i ekonomin, är en annan svår nöt att knäcka, enligt Hermansson.
Swedbanks ränteprognos ligger i linje med Riksbankens, konstaterar hon samtidigt.
– Jag har tänkt mig 3,25 procent i reporänta i slutet av 2012. De kanske ligger något under det, men det är ganska nära.
– Jämfört med vår prognos så har de en starkare sysselsättningsutveckling. Och jag skulle tro att om vi gjorde en ny prognos i dag skulle vi nog revidera upp sysselsättningen vi också, säger Mats Dillén, generaldirektör på statliga Konjunkturinstitutet (KI) om Riksbankens besked.
– Mot den bakgrunden så tycker jag att det är rimligt att man har lagt in en något brantare bana för reporäntan än tidigare, fortsätter han.
– Det är mycket fokus på ökad inflation just nu. Det är viktigt att inte ha för bråttom, säger Swedbanks Cecilia Hermansson.
Hon ser framför sig avkylningseffekter från såväl export- och importsektorn som hushållssektorn, i takt med att kronan stärks och räntetrycket ökar.
– En starkare krona kan hålla tillbaka importpriserna. Och då får vi kanske inte samma inflationstryck, säger hon.
Den höga skuldsättningen bland hushållen är en annan viktig faktor.
– Det kommer nog att märkas gradvis, att hushållen får mindre över till annan konsumtion när de måste lägga mer på ränteutgifter. Det kan kyla av tillväxten något.
Marknadens bedömning av räntebeskedet svajade fram och tillbaka. En initial kronförstärkning hade en dryg halvtimme efter Riksbankens besked vänts till några ören svagare krona. Samtidigt hade marknadsräntorna återtagit något av det fall som kom omedelbart efter beskedet.
Statliga banken SBAB höjer inlåningsräntan på sitt sparkonto med 0,30 procentenheter till 2,10 procent. Även på SBAB-kontot, som ställer vissa villkor, höjs inlåningsräntan med mellan 0,25 och 0,30 procentenheter.
– För att vi ska bibehålla balans i den svenska ekonomin när vi blickar framåt så förutsätter det fortsatta räntehöjningar, sade riksbankschefen Stefan Ingves under presskonferensen om räntebeskedet.
Ekonomin går nu in i ett lugnare skede, men med fortsatt god tillväxt, enligt Ingves.
– I den världen, som börjar se lite mer normal ut, så behöver vi höja räntan. För annars klarar vi inte vårt inflationsmål på två procent.
Ingves ser samtidigt flera osäkerhetsfaktorer för världsekonomin.
– Det finns en diskussion om vad som händer i den amerikanska ekonomin, det finns en diskussion om vad som händer på statsskuldssidan på olika håll i Europa.
Riksbanken har justerat ned sin prognos för arbetslösheten något, och räknar nu med att den faller ned mot sex procent under prognosperioden.
– Det är ungefär där arbetslösheten har bottnat när man tittar på de här siffrorna i ett historiskt perspektiv, säger Ingves.
Han påpekar att även om utvecklingen på arbetsmarknaden är glädjande så kan den också, på sikt och på vissa områden, leda till arbetskraftsbrist.
Även Riksbankens inflationsprognos har justerats upp något jämfört med i december.
– Det finns ett stigande pristryck i allmänhet. Det är inte enbart en fråga om energipriser, sade Ingves.
– För att åstadkomma detta (nå inflationsmålet) så tror jag att vi måste höja räntan i något snabbare takt än vad vi har trott tidigare.
Faktorer som kan påverka räntebanan framöver är om efterfrågan i Sverige eller från omvärlden blir högre än förväntat, eller om råvarupriserna stiger ytterligare. Då kan räntan behöva höjas ännu snabbare, enligt Ingves.
Om å andra sidan produktiviteten ökar oväntat mycket eller om kronan stärks "betydligt" och varaktigt jämfört med dagens nivåer kan räntehöjningarna ske i en lite långsammare takt.
Riksbanken betonar inte bostadsprisernas utveckling på samma sätt som tidigare i sitt pressmeddelande om räntebeslutet och räntebanan.
Det är en faktor som fortsättningsvis finns där. Men den allmänna ekonomiska utvecklingen. . . den räcker som argument för den penningpolitik som nu förs, sade Ingves.
Han konstaterade att de kommande räntehöjningarna även förväntas dämpa hushållens efterfrågan på krediter.
– Det medverkar nog även på den kanten till en lite lugnare utveckling, och det är bra i sig.
Stefan Ingves ville på presskonferensen inte kommentera huruvida han står till förfogande för ytterligare en mandatperiod som riksbankschef.
– Det är inte en fråga för dagen. Det är en process som hanteras av fullmäktige och det är en fråga som kommer så småningom, sade Ingves, vars nuvarande mandatperiod löper ut vid årsskiftet.