Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

”Riksbanken målar in sig i ett hörn”

Riksbankens räntsänkning var överraskande men rätt, tycker Mats Dillén, generaldirektör på Konjunkturinstitutet. Men Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, är kritisk till sänkningen och tycker att Riksbanken målar in sig i ett hörn när de sänker räntan i ett läge när tillväxten är på väg upp.

Det fanns spekulationer inför, men att Riksbanken tar beslut om att sänka räntan mellan penningpolitiska möten är ovanligt och överraskar många.

– Det är lite överraskande att de beslutar mellan ordinarie penningpolitiska möten. Men vi tycker det är motiverat att man sänker räntan ytterligare med tanke på att inflationen är så låg och att trovärdigheten för målet om en inflation på två procent kanske har naggats lite i kanten, säger Mats Dillén, generaldirektör på Konjunkturinstitutet.

Enligt de senaste siffrorna från SCB låg inflationen i Sverige på 0,1 procent i februari. Det är långt ifrån Riksbankens mål på två procent, ett mål som inte nåtts på flera år. En stor del av de låga prisökningarna beror på lägre energipriser, en faktor som är svår att påverka.

Annika Winsth menar att det vore bättre om Riksbanken fokuserade på inflationen rensat för energipriser, så kallad underliggande inflation.

– Just nu för de en märklig politik. Vi har en tillväxt som är på väg upp. Riksbanken hänvisar hela tiden till att avtalsrörelsen behöver inflationsmålet som ett ankare i löneförhandlingarna. Men jag tror de skulle kunna kommunicera att det är energipriserna som ligger bakom och att de nu i stället tittar på underliggande inflation.

Hon tycker att Riksbanken målar in sig i ett hörn.

– De försöker lösa problem som inte är så stora.

Omedelbart efter beskedet försvagades kronan kraftigt mot euron och marknadsräntorna gick ned. En önskvärd effekt från Riksbankens sida som är oroad för att den senaste tidens kronförstärkning ska förta den ökning av inflationen som har inletts. Med en starkare krona sjunker priset på importvaror och därmed inflationen.

Men det är ytterst osäkert om Riksbanken kan styra kronan på sikt. Skulle Europeiska Centralbanken införa ytterligare stimulanser i euroområdet med lägre ränta eller genom att pumpa in pengar i ekonomin har de klart större resurser och kan trycka ner euron.

Det behöver dock inte vara negativt, menar Mats Dillén.

– Om ECB för en mer expansiv penningpolitik kan det slå mot kronan, men i andra vågskålen kan det få upp tillväxten i euroområdet och därmed öka efterfrågan på svensk export.

Annika Winsth tror inte att onsdagens beslut har någon större effekt på tillväxten, genom exempelvis att företag lånar och investerar mer.

– Jag har inte träffat något företag som tycker att det är räntan det är fel på. Det är den globala efterfrågan som är problemet.

Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken, är egentligen inte överraskad över att Riksbanken sänker räntan ytterligare.

– Men jag är lite förvånad över att beslutet blev så akut.

En effekt av negativ ränta kan bli högre bostadspriser, tror både Häggström och Winsth. Dessutom kan hushållens skulder öka ytterligare.

Mats Dillén konstaterar att Riksbanken är ute på okänt territorium med minusränta.

– Det går nog att sänka lite ner, men vi befinner oss i en situation som vi inte är vana vid, där vi inte riktigt vet hur hushåll och företag kommer att reagera. Ett problem kan bli att hushållen börjar samla på sig sedlar i stället för att ha de på banken. Det beror på vad som händer med inlåningsräntan, det vet vi inte.

I Danmark där centralbanken satt räntan till minus 0,75 procent har nu bankerna börjat ta betalt av kunderna för att ha sina pengar där.

– Det kan hända även i Sverige, men vi är inte där än, säger Annika Winsth.