Riksbanken och Finansinspektionen får kritik för att ha underskattat riskerna med de svenska bankernas expansion i Baltikum åren före finanskrisen.
Men nu ska myndigheterna bli tuffare.
I synnerhet missade de likviditetsriskerna och risken för en djup ekonomisk nedgång, skriver Riksrevisionen i en rapport. De stresstester av bankerna som utfördes byggde på alltför försiktiga antaganden. Samma missar gjorde myndigheter i övriga världen.
Det fanns en mängd tecken på att en kris var i antågande i Baltikum, konstaterar Revisionen. Men ändå bedömdes riskerna vara hanterbara.
Tuffare tester av vad bankerna tål, ett stramare regelverk för bankerna och mer ifrågasättande tillsynsmyndigheter blir nu följden.
Finansinspektionen (FI) delar Riksrevisionens bild av vilka lärdomar som bör dras efter finanskrisen:
– Det är en bra rapport, säger Jonatan Holst, tillförordnad presschef på FI.
– En av de viktigaste lärdomarna för tillsynsmyndigheter världen över är att vi behöver bli mer obekväma. Vi måste bli mer ifrågasättande under faser då riskerna byggs upp och våga gå emot och säga ifrån.
Ni fick en förfrågan från Estland om ett strängare regelverk som avslogs. Det kritiseras i rapporten.
– 2005 fanns inga sådana möjligheter. Snart kommer det att bli möjligt i och med de nya EU-reglerna, Basel 3, som till stora delar är färdigförhandlade.
– Men man underskattade vissa risker. Bankerna var solventa och hade kapitalet att klara av det, men ingen förutsåg finansieringsriskerna och vilka konsekvenser det skulle få. De nya reglerna sätter mer fokus på just finansieringsriskerna.
– Men precis som Riksrevisionen konstaterar var det ingen i hela världen som förutsåg vidden av finanskrisen. Stresstesterna speglade den synen, säger Holst.
Riksrevisionen föreslår också bättre kommunikation kring riskerna när det gäller stabiliteten i de finansiella systemen, i form av återkommande offentliga utfrågningar.