Efter beslutet ligger räntan på 1,75 procent. Det meddelade Riksbanken på onsdagen.
Räntebanan lämnas oförändrad. Det innebär att Riksbanken räknar med en styrränta på 2,5 procent första kvartalet 2012. Ett år senare ligger den på 3,2 procent och 3,6 procent ett år senare.
Två ledamöter i riksbanksdirektionen, Karolina Ekholm och Lars E O Svensson, reserverade sig återigen mot beslutet att höja räntan och mot den beslutade reporäntebanan.
Riksbanken skriver upp tillväxtutsikterna för i år. Banken räknar nu med att BNP växer med 4,6 procent i år jämfört med tidigare bedömning på 4,4 procent. Nästa år görs i stället en mindre justering nedåt till 2,3 procent från den tidigare prognosen på 2,4 procent.
Inflationsutsikterna ändras också. Konsumentprisindex bedöms öka med 3,2 procent i år och 2,8 procent nästa år. Det är betydligt högre än tidigare prognos på 2,5 respektive 2,1 procent.
Samtidigt skrivs prognosen för den underliggande inflationen (KPIF) ned i år men upp nästa år och ligger under inflationsmålet på 2 procent.
Riksbanken motiverar den oförändrade räntebanan med förhoppningar om att lönebildningen inte drar i väg:
"En viktig förutsättning för att prognosen för reporäntan inte justeras upp är att den i dag höga KPI-inflationen inte mer påtagligt sätter avtryck i olika aktörers långsiktiga inflationsförväntningar och i lönebildningen", skriver Riksbanken.
– Eftersom man höjde som väntat och lämnade räntebanan oförändrad så är det väldigt i linje med vad marknaden hade förväntat sig, säger Johan Javeus, chefsanalytiker på SEB.
– Men det som sticker ut är Ekholm och Svensson. Även om de reserverade sig mot dagens höjning och den räntebana som direktionen har, så har de ändrat sig så till vida att de vill se långsammare höjningar i början men faktiskt en reporäntebana som slutar ovanför majoritetens räntebana. I slutet av prognosperioden ligger deras reporänta på 3,9 procent, säger Javéus.
– De har gjort en stor förändring i slutpunkten, från 3,25 procent upp till 3,9 procent. De har tagit ett steg i riktning mot att det kommer att behövas rejäla räntehöjningar i Sverige även om de vill skjuta på dem, med långsammare höjningar i början och sedan snabbare takt. De närmar sig höjningslägret.
Beslutet indikerar tydligt att Riksbanken vill fortsätta att höja räntan — risker som det skalvdrabbade Japan och kriserna i Mellanöstern, tonas ner, konstaterar Annika Winsth, chefekonom på Nordea.
– De gör en ganska bra analys, vi delar deras syn att makroekonomiskt har vi en underliggande återhämtning, säger Winsth.
– Men en viktig fråga på hemmaplan är hur räntekänsliga hushållen är, när höjningarna börjar bita.
Winsth noterar att Riksbanken betonar den höga KPI-inflationen och anger den som ett skäl för en rad fortsatta höjningar om 25 punkter. Hon tror att man snarare kommer att höja fortare än långsamt.
– Det finns en risk att de höjer med 50 punkter någon gång snart framöver.
– Samtidigt tror vi att de kommer att behöva gå in i ett lugnare tempo vid årsskiftet. De kan ju inte fortsätta att höja med 25 punkter varje möte.
Två av sex i direktionen reserverade sig mot beslutet, hur ser du på det?
– Att man i vändningspunkter tycker olika är inte konstigt. Marknaden lägger inte så stor vikt vid det.
Cecilia Skingsley, analyschef för räntor och valuta på Swedbank, tror att räntebanan kan komma att sänkas lite under 2012 eftersom konjunkturutsikterna då blir lite svagare. Hon tror inte att de så kallade spreadarna, skillnaden mellan reporäntan och boräntan, kommer att sjunka så snabbt som Riksbanken tror.
– På ren svenska betyder det att räntevapnet kommer att bita hårdare och snabbare än vad Riksbanken tror. Det har vi redan börjat se på hushållens beteende, säger hon.
– Och om det blir så så finns det skäl att sänka höjningsbanan nästa år.
Swedbanks vy är att Riksbanken kommer att fortsätta att höja räntan med 0,25 procentenheter vid ytterligare tre möten under 2011. Men sedan ligger man på en 2,5-procentig reporänta och då bör banken gå in i ett långsammare höjningsförlopp för att toppa på drygt 3 procent.
- De kortare räntekontrakten sjönk omedelbart efter beskedet. Det beror på att det fanns en del förväntningar i marknaden på att Riksbanken skulle leverera ett tuffare budskap, som en höjning på 50 punkter. Kronan försvagades först men stärktes sedan, säger Skingsley.
Hur ser du på att två medlemmar av direktionen reserverade sig mot beslutet?
– De vill påbörja höjningen senare men nå en högre nivå vid prognoshorisonten. De har en annan uppfattning om vad som är den mest effektiva penningpolitiken. Så kan det vara, det här är ingen exakt vetenskap.
Skingsley noterar att vi lever i en värld av makroekonomiska hot.
– Japan, Mellanöstern, höga råvarupriser. Men makroekonomi är en trögrörlig materia, det tar tid innan det påverkar plånböckerna. Svensk ekonomi kommer att se väldigt god ut de närmaste månaderna även om det kan bli turbulent på finansmarknaderna.
Precis som andra räknar Riksbanken med att den goda svenska ekonomin med ökad efterfrågan gör att arbetslösheten faller.
– Och att den bottnar kring sex procent, säger Riksbankschef Stefan Ingves på en presskonferens.
På en fråga om arbetslösheten skulle falla mer om Riksbanken lät bli att höja räntan, svarar Ingves:
– Ja, men man måste alltid välja här i världen, inflationsmålet är det viktigaste för oss.