Vid Riksbankens första räntemöte för året beslutades om ännu en räntesänkning.
"Inflationstrycket i svensk ekonomi är lågt. De ekonomiska utsikterna i Sverige har försämrats till följd av utvecklingen i omvärlden", skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.
Vice riksbankscheferna Karolina Ekholm och Lars E O Svensson reserverade sig mot beslutet.
"De förordade båda en sänkning av reporäntan till 1,25 procent och en lägre räntebana än den i penningpolitiska rapporten", skriver Riksbanken.
Riksbanken räknar enligt sin så kallade räntebana med att reporäntan ligger på 1,5 procent både under andra kvartalet 2012 och första kvartalet 2013. Det kan jämföras med en tidigare räntebana på 1,7—1,8 procent under perioden.
Första kvartalet 2014 räknar Riksbanken med att räntan har höjts igen, till 2,2 procent. I sin tidigare räntebana räknade Riksbanken med att reporäntan 2014 skulle ligga på 2,6 procent.
I beskedet påpekar Riksbanken att osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är stor.
”De statsfinansiella problemen i framför allt euroområdet kan fördjupas och de negativa effekterna på Sveriges ekonomi bli större. I ett sådant läge kan räntebanan behöva bli lägre”, skriver Riksbanken.
Samtidigt ser Riksbanken en möjlighet för att förtroendet för euroländernas statsfinanser återvänder snabbare än väntat.
”Detta skulle i så fall motivera en högre räntebana”.
Tor Borg, ränteanalytiker på SBAB, konstaterar att själva räntesänkningen var väntad men pekar samtidigt på att räntebanan, Riksbankens prognos för den framtida räntan, har skruvats ned för både 2013 och 2014.
– Det är kanske lite mer offensivt än vad man hade väntat sig, säger Borg.
Riksbankens agerande ligger i linje med Tor Borgs egen syn på ekonomin:
– Jag tycker absolut att man ska sänka, det finns ingen anledning att inte göra det. Det finns inget inflationstryck, det är låg tillväxt och det är oerhört osäkert vad som händer i omvärlden.
Beslutet var väntat enligt Nordeas chefekonom Annika Winsth.
– De har tagit till sig att omvärlden påverkar den svenska ekonomin, säger hon.
Och nedrevideringen av den svenska ekonomin var aningen större än vad hon trodde att Riksbanken skulle meddela. Riksbanken har nu sänkt BNP-prognosen för Sverige till 0,7 procent i år, från tidigare bedömning på en tillväxt på 1,3 procent.
– De tog i lite mer i nedgången. Men vi tror inte det här kommer att räcka, säger Winsth som bedömer att Riksbankens kommer att sänka styrräntan ytterligare senare i år.
Kronan sjönk ett par ören mot både dollarn och euron efter beskedet.
Omedelbart efter beskedet föll räntan på den tvååriga svenska statsobligationen 0,05 procentenheter, medan tioårsräntan sjönk cirka 0,01 procentenhet.
– Jag tycker att det var önskvärt och bra. Jag är positiv till att de tog det här steget trots att de inte hade signalerat det, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank, om räntesänkningen.
– Om man tittar på utvecklingen så hade det varit fel att ligga kvar. Då hade man haft svårare att uppnå inflationsmålet.
Hon anser att Riksbanken behöver sänka reporäntan även vid nästa penningpolitiska möte.
– Det skulle vara det bästa, med hänsyn till hur mycket vi ligger under målet och att vi inte har en särskilt expansiv finanspolitik. Den är restriktiv, och då blir policymixen så att Riksbanken måste göra mer.
Tror du också att de kommer att sänka?
– Jag är inte helt säker på det. Om man tittar på deras bedömningar av arbetslösheten och även tillväxten så ligger den lite högre än vår egen bild. Och kanske är deras oro för en sämre konjunktur något mindre än vad många har på marknaden, det kan också göra en skillnad.
Dagens räntesänkning innebär att Riksbankens styrränta nu ligger på exakt samma nivå som för ett år sedan. Men tremånadersräntan på bolån ligger en procentenhet högre i dag än för ett år sedan hos Swedbank, 4,45 procent jämfört med 3,44 procent.
– Vi ser en period av låg tillväxt i svensk ekonomi. Vi har också en period med förhållandevis lågt inflationstryck i svensk ekonom. Mot bakgrund av det är det lämpligt att sänka ränta, sade riksbankschef Stefan Ingves vid en webbsänd presskonferens.
– Man kan inte vänta sig att alla räntor slaviskt följer reporäntan, men på sikt är det nog så att svensk penningpolitik har en stor effekt, kommenterar Stefan Ingves dagens minskade samband mellan boräntor och Riksbankens reporänta.
– Om man tittar på listade boräntor så har de fallit ungefär lika mycket som reporäntan den senaste månaden. Vi räknar med att ränteskillnaden kommer att krympa igen, säger Ingves utan att ange någon tidsplan.
Han betonar samtidigt att penningpolitiken inte är designad för att hantera boräntan. Den är i stället till för något "mycket bredare" när det gäller olika skeenden i svensk ekonomi.