Riksbanken sänkte räntan med 0,25 procentenheter till 2,75 procent vid sitt möte på torsdagen. På fredagen förklarade riksbankschefen Lars Heikensten att man sänkt för att det fanns utrymme.
Han ställde frågan till sig själv varför man inte sänkt mera redan i juni (då sänkte man med 0,50 procentenheter). Men Heikenstens eget svar på sin fråga var att det man trodde då hade befästs.
Det sade han på en pressbriefing på Riksbanken på fredagen, då sänkningen blivit offentlig. På Heikensten lät det som om det inte var så mycket konstigheter när man bestämmer sig: man gör inflationsbedömningar och tittar sedan på de rapporter som kommer in.
Nu ser visserligen Riksbanken ett något högre resursutnyttjande än vanligt och ett marginellt högre inflationstryck. Frågan ställdes också om räntan inte i stället borde ha höjts.
Förklaringen från vice riksbankschefen Irma Rosenberg är att man inte har kunnat se någon vändning om man ser på inköpschefsindex och Konjunkturinstitutet. Fortfarande har industrin inte hämtat sig utan det är svagt.
Andra centralbanker har också sänkt räntor denna månad, medan Europeiska centralbankens avgående chef Wim Duisenberg tydligen anser att det är färdigsänkt, med räntan nere i 2 procent sedan i juni. Men Sveriges riksbank ser inte på ECB, förklarade Lars Heikensten: vi har snabbare tillväxt och högre resursutnyttjande än i eurozonen, även om vi har rum för mer utnyttjande.
Den outtalade frågan var hur det blir i augusti: har Riksbanken nu uttömt allt ränteutrymme? Men det behöver inte vara så.
Frågan som väcktes av DN:s debattsida i torsdags, att den svenska tillväxten skulle ha varit överskattad, kommenterades av Anders Vredin, chef för Riksbankens penningpolitiska avdelning. HAn menade att om den faktiska tillvöäxte n hade överskattats så skulle Riksbanken också överskattat den potentiella tillväxten. Det är resursutnyttjandet i förhållande till potentiell tillväxt som är avgörande. Ur penningpolitiskt perspektiv hade debatten ingen betydelse, menade Vredin.