Riksbanken tror inte på någon bobubbla i Sverige. Men andas ändå lite oro i sin nya utredning. Och finansministern antyder nu mer pengar till Finansinspektionen för att hålla koll på bankerna.
De snabbt stigande bostadspriserna i Sverige har till stor del naturliga förklaringar, skriver Riksbanken i sin nya bedömning av läget på husmarknaden.
”Det handlar exempelvis om att hushållens inkomstutveckling varit god, att realräntan sjunkit och att utbudet av bostäder inte ökat speciellt mycket”, enligt rapporten.
– Slutsatserna är inte så överraskande, men Riksbanken andas ändå en oro över utvecklingen på husmarknaden, säger Elisabet Kopelman, analytiker på SEB.
Däremot tror inte Kopelman att rapporten kommer att få någon inverkan på räntorna. Men Riksbanken efterlyser också nya ”alternativa” verktyg eftersom räntehöjningar är ett trubbigt vapen att använda mot alltför snabba boprishöjningar. Och pekar också på att ansvarsfördelningen mellan myndigheterna är otydlig.
Finansminister Anders Borg är inte helt obekymrad över utvecklingen på bygg- och bomarknaden.
– Även vi på finansdepartementet har gjort ett antal genomgångar och de tycks alla landa på slutsatsen att vi i dag inte har några uppenbara obalanser. Nu har vi en period av flera år av relativt stark tillväxt framför oss och vi har inte haft någon sättning på bomarknaden, och då är det klart att man måste vara bekymrad över att det finns risker, säger han.
En del åtgärder har redan genomförts för att få stopp på bopriser och lånefest, som amorteringskrav, bolånetak och Riksbankens styrränta är på väg uppåt i snabb takt.
– Det tycks ju vara så att bolånemarknaden har gått in i ett något mer stabilt skede, men det återstår att se vad som sker framöver, säger Borg.
Hur ser du på rapportens syn på tydligare ansvarsfördelning mellan myndigheterna?
– Framför allt är det väl så att vi har skäl att se över resurserna till Finansinspektionen. Vi har haft en situation med en väldigt bra finansinspektion och som också visat att de är beredda att fatta tuffa beslut, men där de i ett internationellt perspektiv kan uppfattas som resursmässigt underdimensionerade, säger Borg.