Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Riksbanken vill skärpa kraven på bolån

Det svenska finansiella systemet är alltför känsligt för störningar, enligt Riksbanken. Särskilt två saker oroar: hushållens skulder och om bankerna kan hålla emot när det blåser. Riksbanken föreslår skärpta krav både på bolånen och på bankernas finansiering.

Just nu är det inga problem med det finansiella systemet i Sverige, enligt Riksbanken. Bankerna är lönsamma, låntagarna har bra betalningsförmåga och de finansiella marknaderna ganska lugna. Men skulle det hända något är systemet i  dagsläget alltför känsligt, enligt stabilitetsrapporten.

Riksbanken pekar framför allt ut två känsliga punkter. Den ena är ökningen av hushållens skulder. Finans­inspektionen har redan meddelat att amorteringskrav på bolån kommer att införas. Exakt när och hur det kommer att se ut är dock oklart än så länge.

Den processen bör skyndas på och redan nu bör Finansinspektionen utfärda ett allmänt råd, anser Riksbanken. Men arbetet stannar inte där. Fler åtgärder behövs för att få ned hushållens skuldsättning, ­anser man. Amorteringskrav är bara som ”ett plåster i  ena hörnet”, enligt riksbankschefen Stefan Ingves.

– Ett amorteringskrav är ett steg i rätt riktning. Men vi gör bedömningen att det sannolikt inte kommer att räcka, säger han.

Ingves radar upp flera verktyg. Hit hör strängare bolånetak, en begränsning av bolån med rörlig ränta, en nedtrappning av ränteavdraget eller hårdare amorteringskrav än det som är aktuellt. Den höga skuldsättningen kan enligt Riksbanken både slå mot ekonomin i stort och det finansiella systemet. Dels kan bankerna plötsligt stå med stora andelar dåliga lån, dels kan det påverka den ekonomiska tillväxten.

– Det mest sannolika när ekonomin störs är att hushållen fortsätter att betala av på sina lån, men konsumerar mindre, det påverkar samhällsekonomin, konstaterar Ingves.

Den andra risken i systemet som pekas ut är bankernas finansiering. I  dag består den till största del av kapital från marknaden. Risken med det är att bankerna står svaga om det uppstår turbulens på marknaden. Särskilt som bankernas tillgångar är så stora, över 200 procent av BNP.

– Specifikt för svenska banker är att de har en ganska stor känslighet för störningar. Systemet är stort i  förhållande till den svenska ekonomin och bankerna nära sammanlänkade, säger Stefan Ingves.

Riksbanken tycker därför att kraven för bankernas bruttosoliditet, det egna kapitalet i förhållande till tillgångar, bör skärpas till minst 4 procent 2016 och 5 procent 2018. Det innebär att man tidigarelägger de skärpningar som väntas komma internationellt, från Baselkommittén, 2018.

Fakta.

Vidta flera åtgärder för att minska hushållens skuldsättning. Till exempel trappa av ränteavdragen, begränsa andelen rörliga bolån, skärp amorteringskraven ännu mer eller inför ett strängare bolånetak.

Stärk bankernas motståndskraft: Bankerna behöver öka det egna kapitalet. Riksbanken rekommenderar att Finansinspektionen tidigarelägger bruttosoliditetskravet, det egna kapitalet i förhållande till bankens tillgångar, från 2018 till 2016. Minimikravet föreslås vara 4 procent 2016 och stiga till 5 procent 2018.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.