Vid Riksbankens senaste möte beslutade styrelsen att sänka reporäntan till 1,75 procent . Samtidigt sänker banken prognosen för den framtida styrräntan.
Riksbanksledningen bedömer nu att styrräntan under fjärde kvartalet nästa år kommer att ligga på cirka 1,7 procent, det vill säga i stort sett en oförändrad ränta jämfört med nuläget. Tidigare var prognosen en ränta på 2,3 procent under fjärde kvartalet 2012.
Ett år senare, fjärde kvartalet 2013, har Riksbanken höjt styrräntan till 2,4 procent, jämfört med tidigare prognos på 2,9 procent.
Riksbanken justerar också ner den svenska BNP-tillväxten för de kommande åren. Nästa år spår riksbanksledningen att BNP växer med 1,3 procent, jämfört med tidigare bedömning på 1,5 procent. 2013 spås tillväxten bli 2,3 procent, en mindre justering från tidigare bedömning på 2,4 procent.
Inflationen, mätt med KPI, spås nu bli 1,5 procent nästa år, jämfört med tidigare spådom på 1,9 procent. 2013 bedöms inflationen landa på inflationsmålet 2,0 procent för att sedan stiga till 2,7 procent 2014.
Tor Borg, analytiker på SBAB, hade räknat med en räntesänkning med just 0,25 procentenheter. Om nedjusteringen av räntebanan säger han:
– Det är en väldigt försiktig sänkning av räntebanan egentligen. Man hade kanske hoppats på lite mer. Det känns som att det här var det minsta de kunde göra.
Han tror att Riksbanken vill gå försiktigt fram och pekar på att direktionens syn på det ekonomiska läget har förändrats rätt kraftigt sedan oktober.
– Det kanske tar lite tid att svänga den här skutan, jag tror det handlar mycket om det.
Orsaken till att banken nu sänker räntan och justerar ner räntebanan är att inflationstrycket är lågt och att den ekonomiska utvecklingen förväntas bli svag.
Riksbanksledningen poängterar dock att osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är stor.
”De statsfinansiella problemen i framför allt euroområdet kan fördjupas och de negativa effekterna på Sveriges ekonomi bli större. I ett sådant läge kan räntebanan behöva bli lägre. Å andra sidan är det möjligt att förtroendet för euroländernas statsfinanser återvänder snabbare än väntat. Detta skulle motivera en högre räntebana", skriver banken i ett pressmeddelande.
– Det var lite 50-50-läge om de skulle stanna oförändrade eller sänka. Nu valde man att sänka med möjlighet för ytterligare en sänkning, men Riksbankens räntebana bottnar på 1,68 procent. Så det är mindre än 50 procents sannolikhet för att det kommer ytterligare en sänkning, enligt banan, säger Johan Javeus, chefsanalytiker på SEB.
Javeus konstaterar också att två av direktionens sex ledamöter vill ha en lägre räntebana än majoriteten. Och marknadens bedömning av den framtida reporäntan ligger fortfarande långt under Riksbankens prognos.
– Det gör den, men det fanns ingen som trodde att Riksbanken skulle röra sig så mycket, säger Javéus.
Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank, tycker liksom Tor Borg på SBAB att räntebanan ligger för högt, även efter nedjusteringen:
– Nu tog de i och sänkte reporäntan, trots att de inte hade kommunicerat det tidigare. Det tycker jag är rätt beslut. Men jag tycker att det hade varit rimligt att sänka reporäntebanan ytterligare, med hänsyn till utsikterna både när det gäller inflation, BNP och arbetsmarknad.
Två ledamöter i riksbanksdirektionen, Karolina Ekholm och Lars E O Svensson, reserverade sig mot majoritetsbeslutet. De ville sänka reporäntan till 1,50 procent och samtidigt sänka räntebanan till att landa på en styrränta på 1,25 procent från och med andra kvartalet 2012 till och med tredje kvartalet 2013.
Cecilia Hermansson konstaterar att Riksbanken är väldigt försiktig och vill ta ett steg i taget.
– Men det innebär ju att signalvärdet från den här reporäntebanan minskar. Det är någonting som Riksbanken behöver diskutera igenom.
Själva poängen med att sänka räntebanan kan gå förlorad när man gör en sådan här liten förändring?
– Det är klart att någon poäng finns det ju. Men om det är så att marknaden börjar bortse från signalvärdet så måste man ifrågasätta om det överhuvudtaget får något signalvärde längre fram.
Cecilia Hermansson efterlyser en diskussion i Riksbanken om den så kallade transmissionsmekanismen, det vill säga hur förändringar av reporäntan påverkar ekonomin. Det faktum att bankerna ökar sina marginaler för att möta strängare kapitalkrav kan innebära att effekten av dagens räntebeslut blir mindre, påpekar hon:
– Sänker man i dag, men sedan ligger kvar, så kan det vara så att marginalerna fortsätter att stiga, och då har ekonomin inte fått någon vidare stimulans. Den diskussionen tycker jag inte att man för, och den är ju högst central nu.
- Svensk ekonomi bromsar in. Därför gör vi bedömningen att vi nu kan sänka räntan och vi skjuter räntehöjningar på framtiden, säger Riksbankschefen Stefan Ingves.
Bakgrunden är bland annat den utdragna skuldkrisen i Europa och svallvågorna slår in även över Sverige.
- Det kommer att ta lång tid att reda upp de problemen och det leder till en svag utveckling i euroområdet. Vi räknar till och med med att euroområdet krymper lite grann. Och den svaga utvecklingen tynger även Sverige.
Bankerna har på senare tid kraftigt ökat sina lånemarginaler. Därför har allt fler ifrågasatt om sänkt styrränta verkligen innebär att bolånräntorna blir lägre.
- Det är svårt att uttala sig om våra ränteförändringar och relatera dem till enskilda låntagare. Om vi sänker räntan är det i varje fall så att det är mycket mindre sannolikt än tidigare att boräntorna fortsätter att stiga, säger Ingves.
Bankerna hänvisar numera ofta till nya, strängare kapitaltäckningskrav som en orsak till att boräntorna inte sänks i samma takt som Riksbanken sänker styrräntan. Kraven innebär att bankerna måste ha mer pengar i sina kassavalv.
- Förenklat innebär det att bankerna tidigare kunde låna ut 96 kronor av hundralappen för de var tvungna att ha fyra kronor kvar i valvet. I dag kan de bara tjäna pengar på 88 kronor av hundralappen för de måste ha 12 kronor kvar i valvet från och med nästa år, säger Annika Creutzer, ekonomijournalist och privatekonomisk expert till TT.
Oron i Europa har också lett till dyrare upplåningskostnader för svenska banker som lånar mycket internationellt, enligt Annika Creutzer. Hon nämner även dålig konkurrens som en tredje faktor som drar upp kostnaderna för konsumenterna.
- Det är en klassiskt oligopolmarknad med en bristande konkurrens mellan bankerna som driver upp bolånepriserna, säger Annika Creutzer.