Ekonomi

Riksbankens räntebeslut biter allt mindre på boräntan

Räntegapet mellan Riksbankens styrränta och storbankernas bolåneräntor ökar. Trots att Riksbanken börjat sänka styrräntan har bankerna inte visat sig särskilt villiga att följa efter. En företeelse som håller i sig - och som kan pressa Riksbanken att sänka räntan ännu mer framöver.

– Vi är inne i en process där bankerna höjer sina marginaler. Under tiden urholkas länken mellan reporäntan och utlåningsräntorna. Det sannolika är att bankerna kommer att etablera en större marginal. Sedan det väl skett kommer nog bankernas räntor att börja följa reporäntan igen, säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Före räntebeskedet låg styrräntan på 1,75 procent. Hos storbankerna låg tre-månadersräntan på onsdagen på 4,3 procent. Det blir ett gap på 2,55 procentenheter. Efter Riksbankens sänkning ökar gapet till 2,8 procent om inte bankerna går ut och sänker sina korta boräntor. För ett år sedan låg räntegapet på 1,9 procentenheter och ansågs högt redan då. Bankernas argument för att hålla boräntorna uppe är att de har mycket högre upplåningskostnader och därför inte kan ha så låga boräntor.

Vid en rundringning är det ingen av storbankerna som direkt säger till DN.se att de tänker sänka räntan om Riksbanken gör det. Fast SEB förekommer Riksbanken och aviserar en sänkning på 0,14 procentenheter på sin hemsida. Men på de flesta håll låter det precis som hos Swedbank:

– Vi lånar inga pengar av Riksbanken, så man skulle lika gärna kunna säga: ”Om det snöar i morgon, vad gör vi då med räntan?” Vi lånar pengar via våra fleråriga bostadsobligationer, och om vår upplåningskostnad förändras där, då förändras bolåneräntorna, säger Peter Borsos, kommunikationschef för Svensk bankrörelse på Swedbank.

Enligt Lars Calmfors väljer bankerna medvetet att öka sina marginaler för att lägga över kostnaderna för bland annat högre kapitaltäckningskrav på kunderna.

– Vi har ett oligopolsystem med mycket dålig konkurrens mellan bankerna. Man ska vänta sig att det blir oförmånligt för kunderna. Det är ett problem att bankerna upprätthåller en mycket hög lönsamhet på den övriga ekonomins bekostnad, säger han.

Förmodligen har vi inte sett slutet på bankernas höga räntegap. När räntesänkningar inte biter på bolånen får det effekter på hushållens konsumtion. Något som talar för att Riksbankens kan tvingas sänka räntan ännu mer.

– Det blir svagare stimulanseffekter av Riksbankens fortsatta sänkningar. Men Riksbanken kan fortsätta sänka så länge styrräntan ligger rejält över noll om det behövs för att få ner låneräntorna.

Kraven på bankerna att ha mer pengar i kassan har blivit hårdare. Ett argument som ofta framhålls som förklaringar till de ökade kostnaderna för kunderna. Men det har inte hindrat bankerna från att öka utdelningen av vinster till sina aktieägare. Bankmarknaden präglas av ett fåtal stora aktörer som håller uppe sina marginaler. Det är svårt för nya aktörer att ta sig in.

Att öka konkurrensen på bankmarknaden och att stävja bankernas vinster på bekostnad av kunderna ligger på regeringens bord. Än så länge är inte Lars Calmfors särskilt imponerad över vad regeringen åstadkommit.

– Regeringen skäller bara på bankerna men gör ingenting. Pratet backas inte upp. Ska man öka konkurrensen måste staten stå bakom en större satsning, säger han.