Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Riksbankens verktygslåda om nollräntan misslyckas

01:57. Kronan försvagas direkt, boräntorna kan gå ner, usel avkastning på sparräntor, importvaror kommer gå upp i pris. Räntan sänktes till rekordlåga 0 procent på tisdagen.

Riksbankens överraskande räntesänkning till historiskt låga 0 procent fick direkt effekt på kronan som försvagades mot både euron och dollarn. Och någon höjning kommer inte förrän i mitten av 2016, signalerar Riksbanken. Stiger inte inflationen nu börjar krutet i räntevapnet ta slut och Riksbanken får prova andra lösningar för att få fart på prisökningarna.

Sänkningen var väntad, men inte att man skulle gå hela vägen ner till noll. Och räntorna kommer att ligga lågt lång tid framöver. Riksbanken skriver att någon höjning inte bedöms aktuell förrän i mitten av 2016.

Allt för att få upp inflationen mot målet på 2 procent, ett mål som man i dagsläget är långt ifrån. Senaste mätningen från SCB visade att priserna sjönk med i snitt 0,4 procent i september.

Nu hoppas Riksbanken att signalerna om en långvarigt låg ränta får upp prisökningstakten. Det kan bland annat ske genom en svagare krona, kronan försvagades nära tio öre mot euron direkt efter beskedet.

När kronan tappar i styrka stiger importpriserna och på så sätt göds inflationen i Sverige. En svagare krona kan också ge skjuts åt exporten och via den vägen få mer fart under hjulen i ekonomin.

Förutom räntesänkningen är nu Riksbanken tydlig med att räntan inte kommer att höjas förrän "inflationen tydligt har tagit fart". Det är en ovanligt klar formulering som skiljer sig från den räntebana Riksbanken annars brukar lägga fram.

Vad kan Riksbanken då göra om dagens drag inte räcker?

Det finns en möjlighet för att ha negativ styrränta, men det är väldigt ovanligt. Andra verktyg som står till buds är att köpa upp tillgångspapper som statsobligationer, men det är egentligen inte något skriande behov av det i Sverige där utlåningen redan fungerar ganska bra. Om inflationen inte tar fart är ytterligare ett alternativ att intervenera på valutamarknaden för att försöka pressa ner kronans värde. Exempelvis kan man skapa ett band inom vilket kronan får röra sig mot euron.

Men det finns också orsaker till den lägre inflationen som är svåra för Riksbanken att rå på. Hit hör digitaliseringen, att allt fler jagar det lägsta priser på varor och tjänster på internet.

Fakta. Riksbankens verktygslåda

Räntan. Riksbankens främsta verktyg för att påverka inflationen är reporäntan. Nivån på reporäntan påverkar de räntor som hushåll och företag möter när de lånar pengar. På så sätt kan Riksbanken påverka aktiviteten i ekonomin och i slutänden inflationen. En lägre ränta kan också bidra till att försvaga kronan och få upp inflationen via importpriserna.

Köpa statspapper. Ett annat verktyg Riksbanken kan använda sig av för att stimulera ekonomin är till exempel att köpa stats­papper. Det förväntar sig dock ingen är aktuellt i nuläget.

Låna ut pengar billigt. När finanskrisen slog till 2008 skapade man dessutom stabilitet genom att erbjuda bankerna långa lån till förmånliga villkor.

Sätta press på kronan. Riksbanken kan också intervenera på valutamarknaden för att sänka värdet på kronan, vilket höjer importpriserna och kan sätta fart på inflationen.

Räntan igen. Ytterligare ett alternativ är att genom kommunikation fästa sig vid att hålla räntan låg fram tills inflationen legat på en viss nivå under en specifik period.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.