Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Riksbankschefen öppnar för helikopterpengar

Foto: Magnus Hallgren

Sveriges penningpolitik måste förändras i framtiden, och då skulle så kallade helikopterpengar kunna vara en väg. Det hävdar vice riksbankschef Cecilia Skingsley.

Penningpolitiken framöver kommer inte att kunna bedrivas på det sätt och med den verkningsgrad som vi tidigare varit vana vid, och detta är något som måste förberedas.

Det sade vice riksbankschef Cecilia Skingsley på torsdagen, enligt ett förskrivet anförande.

Hon sade att vid sidan om att sänka styrräntan under noll och köpa värdepapper skulle så kallade helikopterpengar kunna vara en hypotetisk väg att gå för att öka det penningpolitiska handlingsutrymmet. Helikopterpengar är en ekonomisk term som innebär att medborgarna får en summa pengar av staten för att på så sätt stimulera ekonomin.

– Det är förmodligen något som bör testas först när andra möjligheter har uttömts, men med tanke på de svårigheter som tynger många av världens ekonomier tycker jag det är klokt att diskutera olika möjligheter och att inte stänga några dörrar, sade Skingsley.

Läs också: ”Helikopterpengar i Japan inom fem år”

Läs också: Johan Schück: Pengar från himlen är förbjudna i EU

Cecilia Skingsley konstaterade vidare att centralbanker i framtiden kan tvingas att acceptera att inflationen understiger målet under längre perioder. Då gäller det att övertyga ekonomins aktörer om att penningpolitiken behöver vara mer flexibel och att flexibiliteten beror på att penningpolitiken inte är lika verkningsfull som den uppfattades förr.

Hon noterade att den svenska inflationen börjar närma sig målet, men i många länder är inflationen långt under målet trots minusräntor och andra penningpolitiska stimulanser.

– Det penningpolitiska handlingsutrymmet verkar helt enkelt krympa. Den sannolikt viktigaste anledningen är det låga globala ränteläget som fått flera centralbanker att välja okonventionella metoder i syfte att stimulera ekonomin och leva upp till sina inflationsmål, sade Cecilia Skingsley.

Därtill kan globaliseringen av de finansiella marknaderna ha betydelse eftersom den kan innebära att stora centralbankers agerande begränsar mindre centralbankers handlingsutrymme.

Enligt Cecilia Skingsley tycks dock länder med rörlig växelkurs ha haft lättare att upprätthålla en viss grad av självständighet, och därmed dämpa effekter av globala finansiella och monetära rörelser. Men det kan uppstå situationer då den egna centralbanken är starkt beroende av vad andra centralbanker gör.

– Utvecklingen i Sverige under senare år är ett exempel på det. I ljuset av låg inflation och inflationsförväntningar som under en tid föll trendmässigt har det varit viktigt att undvika en alltför snabb förstärkning av kronan. ECB:s politik med bland annat omfattande tillgångsköp har i det sammanhanget varit central att följa, sade hon.

Foto:

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.