Riksgälden nobbade högre bud

Med lite mer tid och en "renare affär" skulle Riksgälden ha kunnat få betalt för hela lånet till Carnegie på 2,4 miljarder kronor, med råge, uppger två anonyma källor som deltagit i budgivningsprocessen.

- Riksgälden avbröt budgivningen för tidigt. De skulle absolut ha kunnat få upp priset. Och det var inte det högsta budet som vann, säger en källa till TT.

Denna bild bekräftas delvis av en annan källa:

- Men problemet var egentligen inte tid. Problemet var att det saknades sedvanliga garantier i affären. Hygien helt enkelt. Om man köper ett bolag för tiosiffriga belopp är det bra om någon har skrivit på bokslutet, säger källan.

Peter Norman, ordförande i Carnegie, slår ifrån sig kritiken. Han hävdar att det "i princip" var fritt fram att lägga bud fram till Riksgäldens styrelsemöte i tisdags.

Men han kan inte utesluta att det bland buden fanns högre belopp än de 2.275 miljoner kronor som man nu har säkrat från Altor och Bure.

- Buden är lite svårtolkade. Det är inte riktigt äpplen och äpplen, så det är svårt att svara på om det fanns högre bud eller inte, säger han.

- Riksgäldens styrelses uppfattning var att det här budet var det bästa. Då får man väga in sannolikheten för att få tillbaka fordringar, tillägger han.

Att Carnegies bokslut inte registrerats och blivit offentligt ser inte Norman som någon avgörande faktor.

- Carnegie har fått beviljad dispens att lämna in bokslutet något senare. Alla kan granska så att det ser rätt ut när det kommer in. Och köparna har fått se alla siffrorna. Det är inga konstigheter där, säger han.

Varför avbröt ni processen nu?

- Vi höll på i tre månader och en dag. Någon gång måste man fatta beslut, säger Norman.

Han tillägger att budgivarna deltog i "ett antal rundor" där de fått tillfälle att höja buden.

- Sedan finns det en kostnadssida med att vänta också. Det kan vara att personal slutar och sådant.