Grekerna är emot krispaketet – men för euron. Den opinionen vill Giorgos Papandreou utnyttja för att få igenom avtalet med EU-länderna, tror Christopher Sardelis, tidigare chef för Greklands riksgäld, till DN. Men risken är att landet går i konkurs före folkomröstningen.
I Grekland är missnöjet stort med de stora besparingar som krävs i utbyte mot förmånliga lån och nedskrivning av landets skulder. Tiotusentals statsanställda kommer att tvingas lämna sitt jobb och pensioner sänkas samtidigt som arbetslösheten skjuter i höjden.
Till det kommer att landet lämnar över delar av makten över den ekonomiska politiken till EU, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF). I månader har regeringen pressats av dagliga gatuprotester och dåliga opinionssiffror.
– Avtalet har två sidor: dels väldigt förmånliga lån, dels att man måste genomföra stora besparingar. Folk är väldigt negativa till besparingarna, men vill gärna ha lånen, säger Christopher Sardelis, som varit chef för den grekiska riksgälden och även har en bakgrund på Riksbanken i Sverige.
Riksdagsledamoten och tidigare statsrådet Leif Pagrotsky (S) har följt den grekiska utvecklingen noga och har haft kontinuerlig kontakt med sina partivänner i Pasok under krisen. Han menar att oppositionen har stor skuld i det stora folkliga missnöjet i landet.
– Att låtsas inför Greklands folk att man kan få lånen men inte göra uppoffringarna är ohederligt och oseriöst. Men sådant är det politiska landskapet i Grekland just nu, säger Leif Pagrotsky.
Samtidigt som många greker ogillar krispaketet vill en majoritet av befolkningen inte lämna eurosamarbetet. I helgen visade en opinionsmätning i den grekiska tidningen Vima att mer än 70 procent av grekerna vill att landet stannar i valutaunionen.
Med den opinionen i ryggen hoppas Giorgos Papandreou vinna folkomröstningen.
– Regeringen väljer att ställa frågan på sin spets. Valet står mellan det här avtalet, som innebär att Grekland stannar i valutaunionen, och att säga nej och lämna unionen. Det är ett våghalsigt spel, ett väldigt spekulativt politiskt rävspel, säger Christopher Sardelis.
Leif Pagrotsky hoppas att omröstningen kan ge smärtsamma krisåtgärder större legitimitet i Grekland.
– Nu får folket ta ställning till helheten och inte som nu bara uttrycka missnöje med vissa delar. Då får de också tillfälle att fundera på vad alternativet är, säger han.
Folkomröstningen I Grekland kommer sannolikt att genomföras först i januari. Risken är uppenbar att landet faller samman innan folket går till vallokalerna.
– Grekland kanske förklaras bankrutt innan dess. Det här landet kan inte överleva i samma form som nu till i januari, säger Christopher Sardelis.
Även Leif Pagrotsky tvivlar på Greklands möjligheter att klara sig fram till folkomröstningen, men menar att euroländerna har ett egenintresse i att inte låta krisen gå över styr.
– Under den perioden kommer det att råda stor osäkerhet i hela Europa. Med tanke på den darriga situation som råder i euroområdet är det givetvis väldigt besvärligt.