Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Risk för ökad press på säker sparform

Den låga räntan trycker ned svenskarnas räntefonder och det normalt säkra sparandet visar minussiffror. Om Riksbanken sänker sin styrränta i dag kommer pressen att öka ytterligare på många fonder.

I morgon kommer Riksbankens chef Stefan Ingves med besked om reporäntan, Riksbankens viktigaste styrränta. Många bedömare räknar med att det kommer en sänkning från dagens –0,35 procent. Av fjorton bedömare tror åtta på en sänkning till –0,45 procent, enligt analysföretaget SME Direkt.

Att en centralbanks reporänta ligger på minus är extremt ovanligt. Anledningen är att inflationen ligger långt under Riksbankens riktmärke på 2 procent. Genom att hålla en minusränta, som gör det billigare att låna pengar, hoppas Riksbanken att det ska bli mer fart på svensk ekonomi och att inflationen tar fart.

Flera bedömare tror att Riksbanken sänker den så kallade räntebanan, en prognos för reporäntan. Det kan också komma signaler om att en räntehöjning flyttas fram i tid. Vid senaste beskedet pekade räntebanan på att en höjning kunde komma andra kvartalet 2017.

Riksbanken kan även komma med mer information om återköp av statsobligationer och om att agera på valutamarknaden som man också har i verktygslådan.

Den låga räntan är fördelaktig för den som har bolån, men för den som vill spara säkert gäller det omvända. Många bankkonton ger ingen ränta alls och för många räntefonder är det ännu värre – spararna har fått se kapitalet sjunka. Normalt har den här sparformen setts som mycket säker men i takt med att räntorna gått ned har avkastningen pressats ned.

– Det är besvärliga farvatten nu med negativa räntor och inte som det brukar vara, säger Erik Brändström, vd för Spiltan Fonder och en av förvaltarna av bolagets räntefond.

Inom gruppen räntefonder finns det olika alternativ beroende på vilken sorts räntepapper fonderna investerar i och hur långa löptider det är på investeringarna. Korta räntefonder, där räntepapperen i fonden har en maximal löptid på ett år, visar minusavkastning det senaste året, enligt analysföretaget Morningstar.

På ett år ligger minuset på 0,38 procent. På ett halvår ligger fonderna back 0,27 procent och det senaste kvartalet hamnar siffran på minus 0,11 procent.

Ännu tuffare har det varit för fonder som satsar på företagsobligationer som backat med 1,8 procent det senaste halvåret. Långa obligationsfonder ligger på ett litet minus på ett år men håller sig på plus under kortare tidsperioder.

Flera av räntefonderna kan pressas ytterligare om Riksbanken sänker räntan i dag.

– Tekniskt sett blir det svårare att skapa avkastning när räntan sänks. Samtidigt är det mycket annat som spelar in för utvecklingen, säger Erik Brändström.

Han pekar på att för fonder med korta räntepapper som ges ut av staten är det inte mycket utrymme för avkastning.

– Men för företagsobligationer kan en räntesänkning vara positiv om det innebär fördelar för bolagen när de ska betala tillbaka på sina lån, menar Erik Brändström.

Fonder som har långa obligationer med löptider på mer än ett år kan gynnas initialt vid en räntesänkning.

– De har en hygglig utveckling när räntan går ned men det kan vara en kortvarig glädje när räntan börjar stiga igen, säger Erik Brändström.

Svenskarna har nästan en fjärdedel av sitt fondsparande i räntefonder. Sparformen används ofta som säker hamn när det är oroligt på aktiemarknaden. Det visar statistiken för januari tydligt där svenskarnas nettosparande, insättningar minus uttag, i aktiefonder var minus 15 miljarder kronor som en följd av turbulens på börserna. Samtidigt ökade sparandet i korta räntefonder med nästan 5 miljarder kronor.

Fakta. Styrräntan påverkar inflationen

Riksbanken har som uppdrag att upprätthålla prisstabilitet. Riksbankens mål är att inflationen ska vara 2 procent.

Det viktigaste verktyget för Riksbanken är reporäntan. Den gäller för banker som lånar eller placerar pengar i Riksbanken. Reporäntan påverkar andra räntor i ekonomin.

Riksbanken beslutar vid penningpolitiska möten med Riksbankens direktion om vilken nivå reporäntan ska ligga på. Under 2016 är sex penningpolitiska möten planerade.

Riksbankens direktion består av sex ledamöter. Riksbankschefen Stefan Ingves har avgörande röst i besluten.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.