Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Risk för politisk spricka om lånekrav

Sänkta ränteavdrag för bostadslån i stället för hårdare amorteringskrav föreslår liberalerna.
Sänkta ränteavdrag för bostadslån i stället för hårdare amorteringskrav föreslår liberalerna. Other: Hasse Holmberg / TT

Finansinspektionens förslag om förstärkt amorteringskrav hör hemma i papperskorgen. Det anser Liberalerna som uppmanar regeringen att stoppa förslaget. Partiet vill hellre se sänkta ränteavdrag.

Ifjol införde Finansinspektionen (FI) ett krav på att den som tar nya bolån måste amortera om lånet överstiger halva marknadsvärdet på bostaden.

I våras tog FI ytterligare ett steg på vägen. Den som tar ett nytt bolån där skulden överstiger 4,5 gånger årsinkomsten ska amortera i en ännu snabbare takt. När förslaget presenterades i maj underströk FI att bostadspriserna på tre år ökat med 40 procent.

– För att ytterligare stärka hushållens motståndskraft i en framtida kris vill FI därför skärpa amorteringskravet för nya bolåntagare som tar stora lån i förhållande till sina inkomster, förklarade FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

Detta förslag om förstärkt amorteringskrav kan dock inte FI på egen hand införa, utan det är regeringen som har sista ordet.

Liberalerna är emot förslaget. Mats Persson (L), som sitter i finansutskottet, kommer att ställa en skriftligt fråga i riksdagen till finansmarknadsminister per Bolund om regeringen tänker stoppa förslaget.

– Det kommer att slå mot unga, särskilt mot dem som inte har föräldrar med stora kapitaltillgångar.

– Det kommer också att minska rörligheten på bostadsmarknaden när äldre får svårare att köpa en ny bostad, säger han.

Eftersom förslaget gäller alla nya lån kommer äldre som köper en ny bostad också omfattas. De har i allmänhet lägre inkomster än yrkesverksamma och riskerar därför att omfattas av den föreslagna skärpningen.

Liberalerna har tidigare föreslagit att avdragsrätten för låneräntor ska begränsas. Partiet föreslår att avdraget minskar med en procentenhet per år i tio år, från dagens 30 procent till 20 procent. Det ska sedan kompenseras genom att skatten på arbete sänks.

– Vi tycker att det är det bästa förslaget. Det undviker konstiga effekter för unga respektive äldre. Ränteavdraget påverkar alla lika mycket, säger Persson.

– De andra förslagen är ”näst-bästa” lösningar. Ränteavdraget är enklast, tydligast och har minst konstigheter.

Det finns dock inte tillräckligt stöd i riksdagen för att få igenom en begränsning av ränteavdraget. Mats Persson hoppas dock att det kommer att förändras.

– Det här är för viktiga frågor för att blockeras av politisk prestige. Domen mot politiker kommer att vara hård från svenska folket om vi får ett kraftigt prisfall på bostäder som en följd av att vi inte kan lösa det här, säger han.

Mats Persson förväntar sig – och tror – att regeringen inte kommer att godkänna FI:s förslag. Kritiken från en rad tunga remissinstanser har varit ”förödande” menar han.

Bland de remissinstanser som gjort tummen ner finns LO, Riksrevisionen, Bankföreningen och Sveriges byggindustrier.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) vill inte kommentera kravet innan regeringen fått det färdiga förslaget på sitt bord.

Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, Jakob Forssmed, säger att han är ”mycket tveksam” till förslaget.

– Risken är att förslaget inte dämpar skuldsättningen tillräckligt, men samtidigt gör det ännu svårare för hushåll som inte äger sin bostad att komma in på marknaden, säger han.

Centerns Emil Källström säger att partiet ännu inte har tagit ställning till förslaget. Han betonar dock att det är viktigt att det finns ett brett politiskt stöd för skärpningar av kraven på låntagarna.

– Vi har inte stängt någon dörr, men med tidigare förslag har vi kommit överens över partigränserna.

DN har även sökt moderaternas talesperson, Ulf Kristersson.

Fakta. Förslaget om bolånen

Finansinspektionens förslag innebär att den som lånar mer än 4,5 gånger årsinkomsten, måste amortera ytterligare en procentenhet per år, jämfört med nuvarande regler.

Mer än 70 procents belåning: 3 procents amortering/år (nuvarande regel 2 procent)

70-50 procents belåning: 2 procents amortering/år (1 procent)

Under 50 procents belåning: 1 procents amortering/år (0)

Källa: Finansinspektionen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.