Vilka blir de viktigaste frågorna på ministermötet?

– Euroländernas finansministrar har en avgörande roll för att hela grekiska krispaketet ska gå ihop. De ska avgöra om Grekland ska få ett andra räddningslån på minst 130 miljarder euro som kan hålla landet under armarna ända fram till 2020 så att grekiska staten slipper ta lån på den internationella finansmarknaden.

– Nödlånet är också avgörande för att grekiska statens förhandlingar med de privata långivarna om en nedskrivning av deras lån ska kunna bli av. Det handlar om lån i storleksklassen 200 miljarder euro, som ska skrivas ner med 60-70 procent. Ett av villkoren från de internationella bankerna är att euroländerna står för räntan på resten av lånen de kommande åren. 30 av de 130 miljarderna ska gå till räntebetalningarna.

Den grekiska koalitionsregeringen har enats om ytterligare nedskärningar för att få nya lån, hur långt räcker det?

– Enligt de beräkningar som EU:s och Internationella valutafondens experter gjort ska Greklands statsskuld kunna komma ner från dagens nivå på 160 procent av bruttonationalprodukten till 120 procent 2020. Det anses som en nivå där Grekland kan stå på egna ben.

– Men det är ju mest kvalificerade gissningar om den ekonomiska utvecklingen i Grekland. Det är naturligtvis mycket svårt att bedöma konjunkturutvecklingen ända fram till 2020, både efter de åtstramningsåtgärder och strukturreformer som nu väntar och osäkerheten om den internationella ekonomiska utvecklingen. Det kommer troligen att bli många turer och ändringar i de här programmen de kommande åren.

– Risken för en statsbankrutt är inte över för Grekland.

Vad händer nu?

– Euroländernas finansministrar kommer troligen att godkänna uppgörelsen mellan grekiska regeringen och EU:s, IMF:s och Europeiska Centralbankens förhandlare. Men euroländerna kommer att kräva mycket noggrann kontroll att Grekland verkligen lever upp till sina nya åtaganden.

– Därefter ska det nya nödlånet till Grekland godkännas i samtliga euroländers parlament.

– Det finns också förslag om att den den av räddningspaketet som ska gå till att betala räntorna till de privata långivarna ska placeras i en särskild fond för att inte försvinna i den grekiska statens budgethål. Flera euroländer har redan uttalat stöd för det förslaget och det kan bli en del av besluten i kväll.

– Det finns också ett tryck på Europeiska Centralbanken att bidra till uppgörelsen för att öka möjligheten för Grekland att få ner sin statsskuld. Det finns uppgifter om att ECB köpt grekiska statspapper för 40 miljarder euro, som har ett nominellt värde på 55 miljarder. ECB skulle kunna överlåta dessa statspapper till euroländernas räddningsfond för ett lägre pris än 55 miljarder. Men ECB-chefen Mario Draghi ville inte ge något besked i den frågan på sin presskonferens i Frankfurt i eftermiddag, utan ville avvakta Eurogruppens finansministermöte i kväll.

– Om finansministrarna säger ja till uppgörelsen kan förhandlingarna mellan grekiska regeringen och de privata långivarna gå in i slutskedet. Och det är bråttom. Den 20 mars måste grekiska staten ha 14,5 miljarder euro i statskassan för att kunna betala av ett av sina många lån.