Ekonomi

Riskkapitalister vill dra sig ur välfärden

Framtiden ser mörk ut för riskkapitalisterna i den svenska välfärden. Lönsamheten haltar och hälften av ägarbolagen uppger att den politiska osäkerheten gör dem oroliga för sitt fortsatta ägande. Men att lämna branschen ser ut att bli svårt.

Som DN berättade på måndagen har de största bolagen på den svenska välfärdsmarknaden tjänat stora pengar på sin verksamhet samtidigt som de betalat försvinnande lite i skatt. Under förra taxeringsåret hade de fem största bolagen en sammanlagd rörelsevinst på 1,2 miljarder kronor samtidigt som de bara betalade 26 miljoner i skatt.

Av de tio största välfärdsbolagen ägs åtta av riskkapital- eller investmentbolag. Bolagen har de senaste åren flyttat fram sina positioner och utgör i dag en stor del av välfärdsmarknaden. Men medierapporteringen om bolagens skatteupplägg har fått såväl regeringen som oppositionen att peka ogillande på bolagen.

DN har i en undersökning frågat ägarbolagen hur de själva bedömer sin framtid på välfärdsmarknaden. Hälften av dem uppger att de inte kommer att expandera sitt ägande så länge som det råder politisk osäkerhet inom området.

– Våra fonder har nyligen genomfört ett antal nyförvärv på den nordiska marknaden, men inget inom välfärdsområdet. I nuläget råder en stor politisk osäkerhet, vilket försvårar investeringsbeslut inom sektorn, säger Charlotte Laveson, kommunikationschef på IK Investment partners, ägare till Attendo.

Katarina Janerud, kommunikationschef på Capioägaren Nordic Capital, ger en liknande bild.

– Det är en intressant sektor men det beror naturligtvis också på hur regleringar och marknadsförutsättningarna utvecklas. Till sist beror det naturligtvis också på det individuella bolagets förutsättningar.

Johan Hähnel, kommunikationsansvarig för Wallenbergstyrda EQT, ägare av Academedia, ger ett klart besked på om de ska fortsätta investera i välfärden:

– Inte så länge nuvarande politiska osäkerhet råder.

Efter att friskolekommittén presenterade sina slutsatser förra året ställde Socialdemokraterna krav på ett ägarskap på tio år. Det skulle utestänga flera riskkapitalkoncerner vars mål är att sälja vidare bolagen inom fem sex år.

Utredaren Eva Lindström fick ett nytt uppdrag av regeringen: att utreda vilka krav som ska ställas på bolagen i välfärdssektorn. Hon ska vara klar i november och i direktiven till utredningen står att ägarna ska ha ett ”långsiktigt och seriöst engagemang”.

– Det handlar om att de som inte har förutsättningar att driva den här verksamheten på ett bra sätt inte ska vara där, säger Eva Lindström.

Debatten om ett tidsbegränsat ägande skrämmer bolagen.

– Den nu diskuterade tidsbegränsningen i ägande gör att riskkapitalfonder troligtvis kommer att avstå från nya investeringar inom välfärdssektorn, säger Katarina Janerud på Nordic Capital.

Två av de åtta ägare som DN har varit i kontakt med säger att de har konkreta planer på att minska sitt ägande inom välfärdssektorn. Frågan är bara hur det skulle gå till rent praktiskt.

Revisionsbyrån Grant Thornton har de senaste åren gjort återkommande rapporter om den privata vård- och omsorgsmarknaden ur ett finansiellt perspektiv. Och enligt dem gör den politiska osäkerheten att välfärdskoncernerna i dag är i stort sett osäljbara till ett rimligt pris.

Deras senaste rapport visar att vård- och omsorgsbranschen fortsatte att växa under 2012 men att tillväxttakten var betydligt lägre än föregående år. Även lönsamheten har fallit.

Utvecklingen sammanfaller med en allt livligare debatt om välfärdsbolagens möjligheter att plocka ut vinster ur bolagen.

– Kontrollen av privata aktörer har ökat intensivt under senare år och allt tyder på att den fortsätter. Det innebär ökade kostnader för aktörerna, säger Mats Fagerlund, chef för corporate finance på Grant Thornton.

Enligt honom har flera av risk- kapitalbolagen inom välfärdsområdet sneglat mot börsen för att komma ur sina innehav i välfärdsbolagen.

– I nuläget har de svårt att hitta köpare. Tillväxten kommer att fortsätta att sjunka och det finns knappast någon kommun som kommer att fatta några privatiseringsbeslut före valet, säger han.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef för intresseorganisationen Vårdföretagarna, bekräftar att några av storbolagen i välfärdssektorn har försökt sälja – men utan framgång.

– Det har varit svårt eller rent av omöjligt med tanke på den politiska debatten. Det blir fullständigt ointressant för utländska företag att investera i svensk vård och välfärd, säger Tenelius.

En högt uppsatt källa i ett av storbolagen menar att de kommer avvakta med beslut tills de ser hur den politiska debatten utvecklas.

Håkan Tenelius bedömning är att flera av de stora bolagen är inställda på att sitta still i båten till efter den kommande mandatperioden.

– Man väntar till efter valet för att se vad som egentligen händer. De tänker: vi kan tänka oss att hålla ut i fyra år och se om det här blåser över, säger han.

Enkäten

DN har i en enkät ställt frågor till ägarbolagen. De har svarat på hur de bedömer möjligheten att bedriva verksamhet på den så kallade välfärdsmarknaden i Sverige.

Hälften av bolagen uppger att den politiska utvecklingen är avgörande för om de ska expandera.

Två av åtta ägare säger till och med att de har konkreta planer på att minska sitt ägande inom välfärdssektorn.

Utredning pågår

En ny statlig utredning pågår: I direktiven står det att bolagen ska ha ett ”långsiktigt och seriöst engagemang”. Resultatet ska presenteras i november.