Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

”Riskkapitalisterna är nöjda med sin mansgrotta”

Amanda Lundeteg, vd på Allbright.
Amanda Lundeteg, vd på Allbright. Other: Elisabeth Ubbe/DN

Den manliga dominansen i riskkapitalbolagsbranschen är total, visar en rapport från Allbright. I 15 av 18 undersökta bolag finns inte en enda kvinna i företagstoppen.

– Machotänkande och mytbildning ligger bakom den skeva könsfördelningen, säger Allbrights vd Amanda Lundeteg.

Bara tre procent av totalt 92 partners, delägare, i riskkapitalbranschen är kvinnor, visar en färsk rapport från stiftelsen Allbright. Och några större utsikter för en jämnare könsfördelning framöver syns inte. Bara 17 procent av kvinnorna på landets ekonomutbildningar kan tänka sig arbeta på ett riskkapital i framtiden, klart färre än andelen män.

Orsaken, enligt Allbright som har gjort 30 intervjuer, är mytbildning om tillvaron som riskkapitalist. Riskkapitalbranschen målar upp bilden av sig själv som endast ämnat för tuffa, uthålliga personer som lägger allt annat åt sidan och ägnar sig åt jobb.

– De får det att framstå som om ett jobb i riskkapitalbranschen är det absolut tuffaste du kan göra. Jag tror de har den här mytbildningen för att de inte vill ha kvinnor i toppen. De säger att anställda ska vara redo att offra allt för arbetet. Det är en medeltida bild de målar upp, säger Amanda Lundeteg.

Riskkapitalbolag går in som ägare i branscher som rör hela samhället, från vård till skolor. Totalt omsätter de över 300 miljarder kronor om året, vilket motsvarar åtta procent av BNP. Att så få kvinnor sitter i företagstoppen kan göra att de missar gynnsamma investeringar, enligt Amanda Lundeteg.

Läs mer: Långt kvar till jämställdhet i svenska aktiebolag

– Det finns studier som visar att grupper som är homogena gör sämre affärer. De går miste om kompetens när de inte väljer de som har bäst meriter. En jämn könsfördelning har visat sig ge bättre avkastning på kapital, säger hon.

Rapporten visar också på låg kvinnorepresentation på poster med investeraransvar. Bara 14 procent av personerna i investeringsteamen, varifrån blivande partners ofta hämtas, är kvinnor.

Enligt Allbright lockar branschen till sig ”Johan" och Henrik”, svenska män som har examen från Handelshögskolan i Stockholm. Den heta debatten om jämställdhet i börsbolag, där hot om kvotering till styrelser satt blåslampa på företagen, tycks ha gått branschen förbi.

– De är nöjda med sin mansgrotta, säger Amanda Lundeteg.

Hon tycker att trycket på branschen måste öka. Det kan göras genom att den svenska Riskkapitalföreningen, en intresseorganisation, ställer tuffare krav.

– De kan införa tydliga jämställdhetsmål, ha en jämställdhetskod och pressa bolagen att vara tydliga i att redovisa könsbalansen på sin hemsida och i årsredovisningen.

Men Riskkapitalföreningens ordförande Elisabeth Thand Ringqvist har inga planer på att skapa något jämställdhetsmål i branschen.

– Det går inte, partnerskap är annorlunda från jämställdhet i till exempel ett börsbolag. Här handlar det om att köpa in sig i bolaget och mål för det kan bara företagen själva sätta.

Hon är inte förvånad över resultatet i Allbrights undersökning.

– Jag jobbar med ett flertal av de här bolagen, så det förvånar inte mig. Det är bra att det blir kartlagt och tydligt.

Vad kan ni göra för att förbättra könsbalansen?

– Vi kan fortsätta att jobba tillsammans med bolagen, skapa mötesplatser för kvinnor, samarbeta med universitet så att fler kvinnor studerar finans och se till att de som finns i bolagen stannar kvar.

Foto: Jonas Backlund (Di)

Fakta. Jämställdhet i riskkapitalbolag

Av 18 undersökta bolag har 15 noll kvinnor på partnernivå.

Det gäller stora riskkapitalbolag som Accent Equity Partners, Cap Man, Ratos, Altor och Procuritas.

Allbright har räknat ut att 11 procent av de som är partners i riskkapitalbolagen heter Johan eller Henrik. Det kan jämföras med tre procent kvinnor.

I Sverige finns totalt 174 000 med namnet Johan och 61 000 som heter henrik. Det kan jämföras med fem miljoner kvinnor.

Merparten av de bolag som har granskats är inte börsnoterade. Det gör också att de inte har samma informationsskyldighet vad gäller styrelsemedlemmar och befattningshavare på sina hemsidor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.