Rosa bandet har konkurrerat ut Halloween i handeln. Sista helgen i oktober är numera vikt för cancerinsamlingar. Välgörenhet smäller högre än kommers.
- Charitytrenden har blivit viktigare på senare år, säger Cecilia Sahlsten, informatör hos Svensk handel.
Svensk handel har slutat att marknadsföra skräckhögtiden Halloween. Stormarknader och specialaffärer säljer fortfarande pumpor och masker, men handeln som helhet har slutat att uppmärksamma den amerikanska företeelsen.
- Sista helgen i oktober är lönehelg. Det är den rosa lördagen och man samlar in pengar till cancerforskningen. Det har man kört ett par år, säger Cecilia Sahlsten.
Hos Coop Sverige har man inte lagt ned försäljningen av Halloweensaker. I Coops direktreklam vill man sälja både Halloweenprylar, godis och pumpor och finare mat till alla helgons dag när familjerna samlas.
- Det är två helger i en. Allhelgonadagen med gravljus för de vuxna och Halloween när barnen går ut och spökar, säger Magnus Frisk, informationschef hos Coop Sverige.
Kring millennieskiftet gjordes det tappra försök att särskilja Halloween från allhelgonahelgen.
Svenska kyrkan och Svensk handel hade uppfattat att många tyckte det var opassande med bus, dödsmasker och tiggande efter godis i samband med den stillsamma alla helgons dag.
Svenska kyrkan och handeln försökte då tidigarelägga Halloweenfirandet med en vecka.
Men det gick inte att diktera firandet uppifrån. Barn och ungdomar ville spöka och tigga godis vid allhelgonahelgen eller dagarna innan. I svenska almanackor finns Halloween markerat den 31 oktober.
Svenska kyrkan lägger sig inte längre i Halloweenfirandet.
- Det finns ett löst firande. Jag tycker inte att sånt här ska centralstyras. För länge sedan vållade det upprördhet när små flickor började klä ut sig till påskkärringar för att ta ett närliggande exempel, säger Martin Modéus, präst i Stockholms stift, som har skrivit en bok om traditioner.
Handelns intresse för Halloween har svalnat och de upprörda rösterna har tystnat, men än är det för tidigt att räkna ut företeelsen.
På dagis- och fritidshem är det fortfarande populärt med Halloween.
- Många barn tycker att det är en av årets viktigaste högtider, säger Lena Kättström-Höök, intendent hos Nordiska museet.
Hon menar att det finns flera anledningar till att Halloween lever kvar bland barn och ungdomar.
- Behovet att skrämmas är ett gammalt kulturelement. Det är ett lätt sätt att reta vuxenvärlden. Många blir arga när barnen skräms och då får man makt som barn, säger Lena Kättström-Höök.
För förskollärarna ger Halloween en möjlighet att få tala om ett så allvarligt ämne som döden.