I dag är det den svarta fredagen i USA som är en hysterisk shoppingdag. Det är dagen efter helgen thanksgiving, då varuhus runt om i landet slår upp dörrarna i ottan och lockar med kraftigt nedsatta priser.

– Att få folk att handla igen är helt avgörande för att få snurr på ekonomin, säger Diane Phillips, konsumentexpert och docent i marknadsföring vid Saint Joseph’s- universitetet i Philadelphia.

Hon pekar på att regeringen har försökt ta ansvar genom att sjösätta enorma stimulanspaket. Företagen börjar sakta investera igen. Nu är det konsumenterna – det tredje viktiga benet i ekonomin – som ska dra sitt strå till stacken och öppna plånböckerna. Konsumtion står för hela 70 procent av den amerikanska ekonomin.

Medierna älskar spektaklet kring den svarta fredagen och varje år kablas samma bilder ut på tv. Shoppinghetsen slår i taket och tusentals reasugna konsumenter trängs, skriker och slåss om fyndvarorna. Vissa dyker upp i pyjamas, andra har köat utanför varuhuset hela natten. För två år sedan ledde reahysterin till att en anställd på varuhuskedjan Wal-Mart blev nedtrampad och dödad av en hord kunder som rusade in genom entrén.

Sedan lågkonjunkturen slog till har den svarta fredagen – som traditionellt sett varit startdagen för julhandeln – förlorat sin betydelse som den stora readagen.

– I dag vågar varuhusen inte vänta, säger Diane Phillips. De startar sina reor tidigare för att dollarna inte ska gå till konkurrenten.

Varuhuskedjan Target slog alla rekord när man marknadsförde sin svarta fredag redan i juli.

För någon vecka sedan tjuvstartade jättevaruhuset Macy’s i New York sin julrea. Tusentals shoppare passade på att köpa tidiga julklappar och Terje Lund från Västerås var en av turisterna som handlade för billiga dollar.

– Klart man får shoppinglust när priserna är låga, sa han. Jag tänker köpa en kamera.

Inför årets julhandel ser Diane Phillips ett par ljuspunkter. Dels har konsumenternas självförtroende ökat. Ett index som mäter hur optimistiska amerikanerna är när det gäller privatekonomi har stigit under de senaste månaderna.

För två år sedan var situationen annorlunda. Då hade banken Lehman Brothers gått upp i rök och krisen var ett faktum. Julhandeln blev den sämsta på flera årtionden. Förra året gick julhandeln upp tack vare att affärskedjorna pressade priser till bristningsgränsen. I år förväntas amerikanerna julshoppa för drygt 447 miljarder dollar. Det innebär cirka 10.000 kronor per amerikan.

En annan ljusglimt är att affärskedjorna anställde 150.000 säsongsarbetare i oktober, tre gånger så många som förra året.

– Varuhusen tror på shoppingsäsongen, sägar Diane Phillips.