2008 fanns drygt 200.000 personer i den inkomstklassen. Av dessa gjorde drygt 19.000 personer rut-avdrag för totalt 153,8 miljoner kronor.
Bland de över 3,6 miljoner som har en månadsinkomst på 3.300—19.900 kronor utnyttjades avdraget av omkring 28.000 personer. De gjorde totalt avdrag för 85,4 miljoner.
Sammantaget 2008 drog över 91.000 personer av totalt 439,7 miljoner kronor för hushållsnära tjänster, enligt Aftonbladet.
Bara 1 procent av väljarna tycker att rut, skatterabatt för hushållsnära tjänster, är valets viktigaste fråga.
Det visar en undersökning som Novus Opinion gjort på uppdrag av LO. Den 4—8 mars fick 1.000 personer från en lista välja vilken fråga de anser viktigast inför höstens val.
I topp hamnar arbetslösheten som får stöd hos 41 procent, på andra plats kommer ekonomin, 11 procent, och på tredje pensionerna, 7 procent. '
I botten placeras barnomsorgen och hushållsnära tjänster med vardera 1 procent.
Novus Opinion har också frågat vad de i stället helst vill satsa en miljard på.
I topp hamnar då fler anställda i vården (20 procent), i skolan (22 procent) och i äldreomsorgen (14 procent). Bara 2 procent vill att pengarna ska gå till avdrag för hushållsnära tjänster.
Det finns olika uppgifter om hur mycket rut kostar. De rödgröna brukar använda siffran 1,3 miljarder kronor som enligt regeringens prognos i budgeten var den långsiktiga bruttokostnaden för rut-avdraget.
Centerledaren Maud Olofsson hänvisar till en undersökning som gjorts av riksdagens utredningstjänst som visar att avdraget sammantaget ger ett plus i statskassan.
Förra veckan redovisade finansminister Anders Borg nya siffror på grund av den kraftiga ökningen av både rut- och rot-avdrag under 2009 jämfört med 2008.
Finansdepartementets prognos för rut är nu 2,4 miljarder brutto, med en långsiktig nettokostnad på 0,6 miljarder kronor.
Men enligt Borg kan slutnotan hamna nära noll eller till och med bli positiv för staten.
Även om rut hamnar på sista plats i rangordningen av valets viktigaste frågor finns det enligt professor Henrik Oscarsson vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet "krut i rut".
På sin blogg redovisar Oscarsson siffror från Valundersökningen 2006 om sambandet mellan åsikt och blockbyte.
"Frågan om att tillåta avdrag för hushållsnära tjänster tillhörde en av de tyngsta förklaringarna till varför så många s-blocksväljare 2002 bytte block och röstade på Alliansen i 2006 års riksdagsval", skriver han.
Av femtiotvå undersökta frågor hamnade rut på tredje plats, efter sociala bidrag och marknadsekonomi. Den så omdebatterade fastighetsskatten kom åtta.
Samtidigt tar Oscarssom upp att de rödgrönas beslut att avskaffa rut kan vara en noga uträknad strategi, utprövad av med hjälp av professionella kampanjmetoder och interna väljarstudier, för att skapa en ideologisk vattendelare.