– Vi måste ställa rätt diagnos för att att bota patienten, säger statsminister Fredrik Reinfeldt, i ett anförande i EU-nämnden.
Han tillägger att krisen i första hand handlar om länder med misskötta statsfinanser, stora underskott och allt större skuldnivåer och att den därför främst ska mötas med krav på budgetdisciplin.
Han ställer sig avvisande till förslag om fördragsändringar i EU, som förts på tal av flera regeringar i eurozonen, däribland den tyska.
Inför söndagens EU-toppmöte räknar han med att slutsatserna kommer att beröra grekiska skuldnedskrivningar, planer för att expandera krisfonden EFSF:s utlåningskapacitet till krishärdar och höjda kapitalkrav på banker i hela EU.
Reinfeldt säger inför mötet att han är övertygad om att EU kommer att "ta sig stärkt ur" den allt mer akuta krisen.
Han varnar dock för att förslagen om en ny finansiell transaktionsskatt och euro-obligationer. Det vore enligt Reinfeldt bättre att öppna för stabilitetsavgifter för banksektorn enligt svensk modell och hårdare kapitaltäckningsregler för banker på nationell nivå.
Förslaget om att med en transaktionsskatt dra in pengar för krishantering och samtidigt minska överdrivet risktagande bland finansiella institutioner skulle kunna fungera, enligt Fredrik Reinfeldt. Men då måste den vara global.
– Om alla är med på att införa det kan vi diskutera det, säger han inför EU-nämnden på onsdagen.
Men så länge länder som Storbritannien och USA är ointresserade, är skatten direkt olämplig anser han.
– Inför man en transaktionsskatt i ett område flyttar transaktionerna, säger han.
Om eurozonen, där Frankrike och Tyskland driver på för skatten, väljer att införa det tror han att det ganska snabbt kommer att "utvecklas metoder och konsulter som visar hur man kommer bort från denna skatt".
– Om eurozonen väljer att gå fram med detta tror jag de kan få allvarliga problem i Tyskland.
Reinfeldt pläderar i stället för en stabilitetsavgift på finanssektorn, av svensk modell, och en öppning för höjda kapitaltäckningskrav på bankerna.
– Det är väsentligt mer pricksäkert än en transaktionsskatt.
Finansminister Anders Borg välkomnar uppgifterna om att fonden som ska bringa stabilitet i det finansiella systemet föreslås omfatta 2 000 miljarder euro.
– Det är rätt uppenbart att en fond i det häradet skulle klara att hantera rätt långtgående bekymmer, sade Borg på en pressträff.
Han upprepade att helgens toppmöte måste komma fram till lösningar när det gäller förstärkning av stabilitetsfonden och för hur Greklands skulder ska hanteras. Det är helt klart att privata långivare, som banker, måste vara med och ta en del av kostnaderna, enligt Borg.
– Förslaget till slutsatser på helgens EU-toppmöte är en katalog av åtgärder som gjorts tidigare och inte har lyckats, säger Jonas Sjöstedt (V) i onsdagens möte i EU-nämnden.
Han ser ett behov av "helt andra åtgärder", som väsentligt striktare kontroll av banker, en väg ut ur euron för länder som inte vill vara med och en ordnad nedskrivning av Greklands statsskuld.
Han varnar även för svenskt deltagande i den "bankakut" på 2 000 miljarder euro som enligt tidningen The Guardian ska vara på väg att föreslås av Frankrike och Tyskland.
– Ska Sverige vara med och garantera eller betala in pengar till detta? Ska vi riskera miljard efter miljard efter miljard av svenska skattepengar för att rädda franska banker? Är statsministern beredd att förhandla om en lösning i den riktningen?
Fredrik Reinfeldt avfärdar resonemanget som "nationalism":
– Om alla EU-länder sade så skulle Grekland bli rätt ensamma.
Vad gäller utkasten till slutsatser som cirkulerar tillägger han:
– Det kommer mer förslag inför söndagen. Det pågår diskussioner. Det finns förslag som är olika för från olika länder.
Finansminister Anders Borg väntar sig att nästa runda finansminister- och toppmöten i Bryssel ska ge ett grekiskt krispaket, skyddsvallar mot spridning av skuldkrisen till Italien och Spanien och en brandvägg kring EU:s finanssektor. Och det är i första hand euroländerna som ska leverera, förklarar han efter onsdagens överläggningar i EU-nämnden.
– Vi har rätt att kräva att euroländerna nu redovisar hur de ska hantera den här krisen, säger Borg.
Han tycker att det belopp på 2.000 miljarder euro som stridskassa i eurozonens krisfond EFSF, som det spekulerats om i medier, ser ut som en rimlig beräkning av vad som nu måste fram.
– Beloppet för euroländerna måste nog landa i den storleksordningen, säger han.
Det värsta tänkbara är om krisräntorna når sådana nivåer att den italienska staten slås ut från kapitalmarknaden, enligt Borg.
– Det är världens tredje största statsskuld.
Den brandvägg som ska skydda finanssektorn i EU kan översättas till 100–200 miljarder euro för att stärka bankernas balansräkningar, enligt Anders Borg.
– En betydande del av detta kan naturligtvis dras in genom att bankerna kvarhåller sina vinster. Det skulle vara det enklaste sättet, säger han.
– Ett annat sätt är att de (bankerna) går till marknaden, tillägger han.
Att ägarna av detta drabbas av utspädningseffekter ser han som en självklarhet.
När dessa möjligheter inte står till buds vill Borg att EU:s medlemsländer, vart och ett för sig, tar sig an eventuella kapitaltillskott i sin egen banksektor.
– Först därefter är det aktuellt att tala om någon typ av europeisk institution (som EFSF), säger han.
Enligt Borg har skuldkrisens snabba utveckling drivit fram ett behov av "en snabbare rekapitalisering av banker i Europa än vad som annars skulle ha skett".
– Kapital är det bästa skyddet mot instabilitet.