– SBAB har ju nästan tredubblat räntemarginalerna på senare år. Det minsta man kan begära är att regeringen använder sitt eget kreditinstitut, säger han till TT.
– Det skulle skapa konkurrens mot andra banker. Det håller inte att lägga allting i bolånekundernas knä, säger Waidelich.
Socialdemokraterna stödde regeringens förslag på ökade kapitaltäckningskrav på bankerna. Samtidigt sade regeringen att man noga skulle följa utvecklingen, så att de nya kraven inte går ut över kunderna.
– Det första bankerna nu gör är att hänvisa till de nya kapitaltäckningskraven. Nu är det upp till bevis för regeringen. Hur tänker man leva upp till sina löften? Det är uppenbart att det inte räcker med att peka finger, säger Tommy Waidelich.
– Det är ingen bra idé att staten styr banker aktivt, det ska vara en konkurrensutsatt marknad. Men statliga SBAB skulle kunna gå före med att minska räntegapet och därmed sätta press på övriga banker, säger partiets ekonomisk-politiske talesman Per Bolund.
Han anser att SBAB inte bara ska betraktas som en bank bland andra och efterlyser ett mer aktivt ägarskap.
– Problemet är att konkurrensen på bankmarknaden inte är tillräckligt bra, att det råder ett sorts oligopol med få stora aktörer. Det är därför som vi varit tveksamma till att sälja SBAB, säger han.
Bolund köper inte att bankerna hänvisar till de ökade kapitaltäckningskraven.
– Svenska banker har redan en bra kapitaltäckning och det borde inte gå ut över kunderna, säger Bolund.
Om bankerna skulle behöva öka den så borde i stället avkastningen till aktieägarna minska under en period, anser han.
Ordförande i finansutskottet Anna Kinberg Batra (M) avvisar kravet på att använda SBAB, som regeringen egentligen vill sälja.
– Staten ska inte vara både domare och spelare i samma match. Staten ska sätta upp spelregler och kontrollera att konkurrensen fungerar, men inte vara spelare, säger hon till TT.
Samtidigt medger hon att det kanske inte räcker med att bara uppmana bankerna att minska på marginalerna.
– Vi kommer fortsätta att följa upp att något händer med marginalerna. De har ökat de tre senaste åren och nu är det dags att det kommer kunderna till del, säger Batra.
Hon hänvisar till att Finansinspektionen fått i uppdrag att följa upp detta och också fått ökade resurser för det.
– Om det inte räcker så är jag inte främmande för att skärpa tillsynen, men vi börjar så här. Och det är viktigt att understryka att kapitaltäckningen redan är god, vilket innebär att bankerna borde ha utrymme, ärskilt när de redovisar miljarder i vinst, att låta kunderna få ett lägre ränteläge, säger Anna Kinberg Batra.
När det är en illa fungerande konkurrens måste man använda de redskap som politikerna har, resonerar Vänsterpartiets ekonomiska talesperson Ulla Andersson och föreslår:
– Regeringen bör sänka avkastningskravet på SBAB och samtidigt ge det ett särskilt uppdrag att pressa ner boräntorna.
Det skulle, anser hon, sätta press på bankerna.
– Då skulle det vara svårt för affärsbankerna att ligga kvar med sina räntenivåer, för då skulle de tappa kunder, säger hon.
Andersson efterlyser även en samlad opinion mot bankernas vinstkrav. Det behövs en kombination med både påtryckning och handling, anser hon. Att bara prata, som finansminister Anders Borg (M) gör, räcker inte.
Vänsterpartiet vill dessutom lagstifta om en delning av bankerna i två delar — mellan den traditionella bankverksamhetens in- och utlåning och investmentverksamhet.
– Om man renodlar bankernas verksamhet skulle det bli mer tydligt var de gör sina vinster, säger hon.