Cecilia Ingvarsson gillar att köra stora maskiner. Det var ingen tvekan om att hon ville till vedhanteringen när hon hade avslutat sin traineeutbildning.
Med truckens enorma gripklo lyfter hon timmerstockar från högarna på gården och flyttar dem till barkmaskinernas hungriga gap.
- De hade aldrig haft någon tjej här förut, säger hon.
Det är i ärlighetens namn en bit kvar till varannan damernas i pappersindustrin. Men på Iggesunds bruk ser det lovande ut för framtiden: hälften i ledningsgruppen och hälften av de nyanställda operatörerna är kvinnor.
Den som börjar på bruket slutar aldrig, heter det. Men många anställda närmar sig pensionen och arbetsgivaren har fått ta till nya grepp för att klara rekryteringsbehovet. En halvårslång traineeutbildning i egen regi har blivit en succé.
Tidigare, när man annonserade ut en tjänst åt gången, fick man sällan några kvinnliga sökande. Men traineeutbildningen har lockat både män och kvinnor och det var inga problem att uppnå målet hälften kvinnor bland de antagna. Kanske är det lättare när man är en grupp redan från början?
Resultatet har blivit att bruket har kunnat plocka in kvinnor i många arbetslag vilket de flesta är överens om ger bättre stämning och mindre jargong.
- Fast jag måste tala om jakt och fiske hela dagarna, skojar Cecilia Ingvarsson.
Hennes kollega Ulrika Molander kör också vedtruck, en väldig kontrast mot förra jobbet på ett boende för flyktingar. Malin Åkerlund valde efterhanteringen, sista anhalten i fabriken för de väldiga rullarna med kritvitt kartongpapper innan de ska vidare ut i världen.
- Pappersindustrin har tidigare varit en bransch för män, men det behöver inte vara så, säger Maritta Collin, personalassistent på bruket och handledare åt traineerna på Iggesunds bruk.
Det krävs ingen särskild utbildning av de sökande, men de måste ha intresse för teknik och någon arbetslivserfarenhet. Om de passerar nålsögat genom tester och intervjuer in i traineeprogrammet får de fast jobb direkt.
- Det är en förutsättning för att vi ska få sökande med arbetslivserfarenhet, säger Maritta Collin.
Lillemor Fridlund jobbade tidigare på Konsum, Maria Carlsson var på Expert och Sandra Karlsson var mattelärare. Som operatörer på bruket tjänar de mer än förut om man räknar in ob-ersättningen. De övervakar brukets jättelika kokare och blekerier via datorskärmar och tar regelbundna prov på pappersmassan så att den är ren, vit och luktfri.
Sandra Karlsson tycker att det är lättsammare att jobba på bruket än i skolan, “där man alltid höll på att älta problem”.
- Och nyligen var det fem tjejer i omklädningsrummet samtidigt, det har väl aldrig hänt förr!
De som har gått traineeprogrammet har bildat ett nätverk och ska träffas fyra gånger om året framöver för att behålla sin gemenskap. Kvinnorna känner sig välkomna på bruket men är medvetna om att de har ögonen på sig.
- Skulle de första misslyckas drar man alla kvinnor över en kam, säger produktionsledaren Pelle Olsson.
Vad tycker du? Hur ska arbetslivet bli mer jämställt? Diskutera!
Andelen kvinnliga chefer minskar – igen