Skattelättnader, börsuppgångar och tvång. Att svenskarnas fondförmögenhet ökat med 2400 procent på tjugo år är ingen slump. DN.se berättar hur i princip varenda svensk blev med fond.
Svenskar som var mycket före sin tid, och troligtvis ganska rika, kunde redan på 1950-talet spara i de allra första fonderna. Men det var inte förrän 1978, när de så kallade skattesparfonderna föddes, som vanligt folk började få upp ögonen för sparformen. År 1984 kom nästa stora fondsteg när allemanssparandet drogs igång. Då var det ingen skatt på kapitalvinsten.
- Svensken är intresserad av att slippa skatt och skattebefrielsen var troligtvis en starkt bidragande faktor till att så många hakade på fondsparandet. Att börsen steg kraftigt under 80-talet bidrog också, säger Fredrik Pettersson, chefsanalytiker på Fondbolagens förening.
Ändå var det långt ifrån alla som ägde fonder på 80-talet. Då satte svenskarna ungefär 4 promille (tusendelar) av sina finansiella tillgångar i fonder. I dag hamnar cirka 30 procent där. Trots att skattebefrielsen på kapitalvinsten försvann 1991 har sparformen i det närmaste blivit en folkrörelse.
- Med allemanssparandet fick folk upp ögonen för att även om de bara satte av lite pengar per månad blev det mycket pengar i längden. Jag tror att det var lyckat att det fanns ett maxbelopp för hur mycket man fick sätta in per månad. Det var ett pedagogiskt sätt att skapa en spardisciplin hos svenska folket, säger Fredrik Pettersson.
Och fondtåget fortsatte att öka farten. År 1989 öppnades utlandsmarknaderna för svenska fondsparare och under 90-talet introducerades både fondförsäkringarna och det individuella pensionssparandet (se faktarutan). Det blev även möjligt att själv välja fonder till sin tjänstepension.
Men den stora skjutsen kom ändå med PPM-systemet (premiepensionssystemet). När det infördes år 2000 blev i princip hela befolkningen med fonder. Även de som var motvilliga eller inte gjorde aktiva val fick sina pengar placerade i börsbolagen via sjunde AP-fonden.
- Det är unikt för Sverige att så stor del av fondsparandet finns i aktiefonder. I många andra länder är det mer räntefonder. Generellt är man kanske lite mer rädd för aktiefonderna än vad svenskarna är, säger Fredrik Pettersson.
Han tror att vi i Sverige helt enkelt har vant oss vid sparformen.
- Allemansfonderna gjorde oss vana vid att investera på aktiemarknaden. Folk vet att det går både upp och ner, men att det på lång sikt har gått upp, säger Fredrik Pettersson.
Enligt färska siffror från Fondbolagens förening är svenskarnas totala fondförmögenhet just nu 1.650 miljarder kronor. 1986 var den bara 65 miljarder kronor. En stor enkätundersökning som genomfördes på föreningens uppdrag 2006 visar att 94 procent av alla svenskar mellan 18 och 74 år äger fonder i någon form. Om PPM-pengarna räknas bort är det 77 procent som sparar i fonder på egen hand eller via sin tjänstepension.
I framtiden kommer i princip alla vuxna att äga fonder.
- Än så länge finns det äldre som inte hann komma med i PPM-systemet, men på sikt kommer hundra procent av svenskarna att äga någon typ av fond, säger Fredrik Pettersson.