I Sverige samlade allmänheten in omkring 200 miljoner kronor till de jordbävningsdrabbade i Haiti enligt Frivilligorganisationernas insamlingsråd. Exakt hur mycket av pengarna som verkligen kommit fram är svårt att slå fast.
En av de mest aktiva organisationerna på plats är Läkare utan gränser. I Sverige samlade organisationen in 38,3 miljoner kronor varav 18 miljoner till akutfonden.
Globalt hade Läkare utan gränser fått in 997 miljoner kronor vid årets slut som var ämnade för jordbävningsinsatsen. Fram till oktober hade 76 procent av de globalt insamlade pengarna spenderats och Läkare utan gränser räknar med att i stort sett alla insamlade medel nått fram vid årets slut.
– Eftersom vi inte går igenom något annat organ har vi inte upplevt några särskilda problem med korruption eller att pengarna inte skulle komma fram. Det här är vår största insats någonsin och folk har varit väldigt givmilda, säger Malin Lager på Läkare utan gränser.
Läkare utan gränser är försiktiga med att kritisera hur lite av andra organisationers pengar som nått Haiti.
– Vi vill inte kritisera andras insatser. Det var bara under kolerainsatsen som vi gick ut och uppmanade andra att satsa pengar. Då var vi ganska ensamma, säger hon.
För 2010 uppgick transportavgifterna till 19 procent av de insamlade medlen och personalkostnaderna stod för 39 procent. Under 2011 planerar Läkare utan gränser en budget på 441miljoner kronor för att bland annat kunna bibehålla sex sjukhus med 1.000 bäddar i Port-au-Prince.
Svenska Röda korset samlade in 54 miljoner kronor från allmänhet och företag till Haiti och har fått 24 miljoner kronor från Sida för bostadsprojekt som spänner över tre år. Omkring 75 procent av pengarna har slussats vidare till Röda korsets huvudkontor i Genève för att bidra till akutinsatserna i Haiti och dels till ett bilateralt hälsoprojekt.
– Givet omständigheterna kom den första katastrofhjälpen igång snabbt och bra och i stort sett alla våra insamlade pengar har gått åt, säger Thomas Söderman, senior rådgivare i katastrof och konfliktfrågor på svenska Röda korset.
Den världsomspännande Rödakorsrörelsen har samlat in knappt 8 miljarder kronor till Haiti. Där har däremot bara tre miljarder kronor hittills använts i hjälparbetet. De återstående fem finns kvar på banken. Det är markfrågan som är den stora bromsklossen för återuppbyggnaden.
– Det är ingen resursfråga. Vi och många andra aktörer har resurserna men det finns inget land att bygga nya bostäder på. Tomterna görs inte tillgängliga av myndigheterna, säger Thomas Söderman.
Utan bostad, tillfällig eller permanent, är det svårt att bygga upp ett nytt liv. När katastrofen inträffade för ett år sedan uppskattade FN att det behövdes tio miljarder kronor för att återuppbygga landet. 7,7 miljarder kronor har samlats in.
Dessutom utlovade världens regeringar 14 miljarder kronor till Haiti för 2010. Men av dessa har bara 4,2 blivit verklighet, enligt FN specialutsände i Haiti.
– Många rika länder prioriterar sina egna hjälpinsatser och har inte samarbetat med Haitis regering vilket försvagat regeringens möjligheter att planera och genomföra återuppbyggnaden, säger hjälporganisationen Oxfams landschef för Haiti Roland Van Hauwermeiren i en färsk rapport.
I USA, som var det enskilt mest generösa givarlandet, samlade allmänheten in nästan 14 miljarder kronor till de jordbävningsdrabbade. Men enligt en genomgång av 60 frivillighetsorganisationer har bara 40 procent av medlen kommit fram. Kritik riktas nu mot flera organisationer att återhämtningsarbetet går för långsamt.
– Vi är ansvariga mot det haitiska folket och jag tycker vi har en hel del att förklara, sade Unni Kuranakara, chef för Läkare utan gränser till den amerikanska public service-radion NPR.
Hon anser att det är oförenligt att organisationer går ut och ber om pengar till koleraepidemin när deras kassakistor fortfarande är fulla.
Nyligen uttalade sig Haitis premiärminister Jean-Max Bellerive till BBC att bara 20 procent av pengarna som landet blivit lovade faktiskt kommit fram eftersom de kanaliseras genom frivilligorganisationerna.
Organisationerna slår tillbaka med att det skulle vara oklokt att göra av med alla pengarna på en gång. Eftersom arbetet i Haiti är långsiktigt är det delvis därför som relativt lite ännu kommit landet till godo.
Julie Sell från amerikanska Röda korset kallar det oansvarigt att göra av med så mycket pengar på så kort tid, enligt NPR.
Korruptionen inom de haitiska myndigheterna är också ett hinder för att landet ska kunna ta hand om pengarna själva. Regeringen har kritiserats som alltför svag, vilket ytterligare bromsat återhämtningen.
– Det är stora utmaningar för ett så svagt samhälla som Haiti, säger Thomas Söderman.
– Om vi bara kunde lösa markfrågan skulle vi kunna göra mer för så många fler.