Samtidigt som Swedbank bedyrar att man klarar sig utan mer pengar sitter staten och skissar på ett krisscenario. I statens ”plan B” blir jätte-banken statlig – och de bästa delarna kan hamna hos konkurrenterna.
Riksbankschefen Stefan Ingves och Riksgäldens generaldirektör Bo Lundgren var med på 90-talet och förstatligade Nordbanken efter gigantiska kreditförluster. Samma modell ska tillämpas även denna gång.
Tjänstemännen i regeringskansliet sitter nu och skissar på ett krisscenario. Inte mycket har läckt ut men grunderna är, enligt uppgifter till DN Ekonomi, desamma som när staten klev in som bankägare på 90-talet.
Finansminister Anders Borg har tydligt deklarerat att ska staten skjuta till pengar till banker - då ska det göras genom direkt ägande. Den springande punkten är därför om bankerna har tillräckligt stort eget kapital när kreditförlusterna ökar i höst och nästa år.
Läget just nu är att Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank har väl tilltagna buffertar efter att ha gjort nyemissioner och tagit lån. Dessutom hjälper Riksbanken, svenska staten och andra instanser de baltiska länderna för att hindra en kollaps och devalvering.
Särskilt SEB och Swedbank har stora åtaganden i Baltikum. Senaste insatsen var i fredags, då Nordiska Investeringsbanken (där Sverige är med) gick in med 100 miljoner euro för lån till små och medelstora företag i Lettland.
Men om bankerna även klarar sig långsiktigt delar bedömarna. En grupp (oklart hur stor) är övertygad om att Swedbank måste göra ytterligare en nyemission, och det mäktar inte dagens ägare med. Huvudägaren Folksam kan och får inte öka sin andel ytterligare.
Dessutom har försäkringsbolaget tydligt sagt att man på sikt ska vara en mindre ägare än i dag. Övriga ägare väntas inte kunna ta över huvudansvaret.
Då återstår staten eller en annan bank. Statsförvaltningen rustar sig för ett sådant scenario, ett scenario där också de friskaste delarna av Swedbank kan hamna hos konkurrenterna.
Övriga banker räknar självfallet på vad Swedbanks olika delar är värda.
Intresset från utomnordiska banker bedöms vara begränsat eftersom de flesta sitter i knäet på sina respektive regeringar och måste ha godkänt därifrån för att göra affärer. Det gäller även hårt pressade Danske Bank. Men bedömer danska regeringar att ett förvärv av till exempel Swedbanks bolåneinstitut Spintab är viktigt går det förmodligen att få klartecken.
Utgångspunkten från bankerna är att regeringen inte vill äga en bank till (man deläger ju redan Nordea). Det resonemanget är riktigt, men framför allt vill regeringen ha en stabil lösning. Den vill inte att problem med en nyemission i Swedbank ska fortplanta sig till andra.
Regeringen vill dessutom av politiska skäl ha kvar en stark sparbanksrörelse, annars riskerar den en enorm svekdebatt gentemot oppositionen. Därför är det troligt att Swedbanks lönsamma svenska kontorsrörelse i så stor utsträckning som möjligt säljs till sparbanksstiftelser runt om i Sverige.
Intressant är att den processen redan verkar ha börjat. Swedbank har den senaste månaden sålt tio kontor till fyra olika sparbanker.
På något sätt försöker staten säkert också se till att samarbetet mellan sparbankerna å ena sidan och Robur och Spintab å den andra finns kvar, även om de sistnämnda hamnar under en annan ägare.