Eurokrisen

Så påverkar valet Sverige, EU och Grekland

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

På söndagsmorgonen öppnar vallokalerna i Grekland. Resultatet kan även få konsekvenser för oss i Sverige. DN:s korrespondent i Bryssel Henrik Brors och Johan Schück, samhällsekonomisk krönikor reder ut vad som kan hända.

På söndagsmorgonen öppnar vallokalerna i Grekland. Resultatet kan även få konsekvenser för oss i Sverige. DN:s korrespondent i Bryssel Henrik Brors och Johan Schück, samhällsekonomisk krönikor reder ut vad som kan hända.

Hur påverkas politiken i Grekland om de traditionella partierna vinner det grekiska valet på söndag?

Henrik Brors: Även om de partier som regerat tillsammans det senaste halvåret, konservativa Ny demokrati och socialistiska Pasok, kan bilda en majoritetsregering efter valet kommer politiken ändå inte att kunna fortsätta helt enligt de uppgörelser som de gjort med övriga euroländer för att få nödlånen.

– Det breda folkliga motståndet mot åtstramningspolitiken som visat sig både på gatorna och i röstbåsen gör att politiken måste ändras för att en sådan regering ska ha någon möjlighet att leda landet. Ny demokratis ledare Antonis Samaras säger att han kommer att begära ändringar i uppgörelsen med EU och hävdar att euroländerna är beredda till det.

Annons:

– Från Bryssel och Berlin dementeras det officiellt och man säger att Grekland måste fullfölja sina åtaganden. Men det är främst ett sätt att varna grekerna för att rösta på Syriza och andra partier som lovat att riva upp hela uppgörelsen med EU. Det finns EU-ledare, som Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker, som ju också är ordförande för eurofinansministrarnas möten, som sagt att det finns möjligheter att mjuka upp de tuffa kraven på Grekland, till exempel ge landet förlängd återbetalningstid på lånen.

– Den ekonomiska verkligheten har ju också förändrat sig sedan regeringskrisen bröt ut i Grekland. Ekonomin har försvagats ytterligare, både i Grekland och i resten av euroländerna. Det talar också för att det grekiska åtstramningspaketet måste omförhandlas.

Hur påverkas den grekiska ekonomin om de traditionella partierna vinner det grekiska valet på söndag?

Johan Schück: Uppgörelsen med trojkan - EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden - ligger fast. Det betyder att Grekland får låna utifrån, men att man måste uppfylla motkrav på nedskärningar, skattehöjningar och lönesänkningar. För grekiska ekonomin är inga snabba framgångar att vänta.

Hur påverkas politiken i EU om de traditionella partierna tar hem valsegern?

Henrik Brors: Det kommer nog först att höras en suck av lättnad över att det akuta hotet för ett eurosammanbrott är avvärjt.

– Men eurokrisen är ju inte över för det. När det gäller Grekland väntar nya genomgångar av landets ekonomiska läge och förhandlingar om hur åtgärdspaketen ska förändras för att reformera landet. Många EU-länderas regeringar tror egentligen inte på att det är möjligt att rädda landets ekonomi utan ytterligare nedskrivningar av skulderna och nya stora nödlån, och att det ändå till slut leder till att Grekland måste lämna euron.

– Dessutom har EU-länderna en rad andra krisländer att hantera, där de mest akuta hoten gäller Spanien och Italien. Det pågår hårda förhandlingar mellan EU-ledarna, där Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Francois Hollande står emot varandra, om hur stora åtaganden de rika euroländerna ska ta för att stödja krisländerna.

– Merkel är utsatt för ett hårt tryck både från de flesta euroländer, men också från USA och övriga stora industriländer, att gå med på ökat gemensamt ansvar för euroländernas statsskulder och för de krisande bankerna. Men än så länge säger Merkel stenhårt nej och kräver först långtgående överstatlig kontroll över euroländernas ekonomier innan Tyskland är berett att gå med på att tyska skattebetalare ska ta ansvar för andra euroländers skulder.

– Det måste fram en kompromiss till EU-toppmötet 28-29 juni annars finns det stor risk för nya spekulationer på finansmarknaderna om att Spanien och Italien är näst i tur för att behöva nödlån.

Hur påverkas omvärldens ekonomi om de traditionella partierna tar hem valsegern?

Johan Schück: Omvärlden drar en lättnadens suck. Oron på finansmarknaderna avtar, samtidigt som risken minskar för att krisen i Grekland ska få spridningseffekter till andra euroländer. Men det kan ändå bli oroligt längre fram, eftersom det är osäkert om den nya grekiska regeringen förmår att få ordning på ekonomin.


Vilka konsekvenser får det för Greklands politik om de nedskärningsobenägna partierna som Syriza vinner valet?

Henrik Brors: Det är det ingen som säkert vet i dag. Men om man ska tro vad Syrizas ledare Alexis Tsipras säger nu före valet kommer han som ny premiärminister att omedelbart säga upp uppgörelsen med övriga euroländer och med Internationella valutafonden, stoppa de planerade nedskärningarna, stoppa de utlovade privatiseringarna och i stället förstatliga ytterligare en del företag. Och sedan begära att nödlånen fortsätter att betalas ut.

– Euroländerna kommer säkerligen att avvakta vad han säger efter valet, men den linje Syriza stått för hittills kommer de inte att ställa upp på. Motståndet mot ytterligare stöd utan reformer är stort i Tyskland, Holland, Finland och Österrike som står för en hel del av lånen till Grekland.

– Euroländerna kommer att sätta hårt mot hårt och hota med att stoppa utbetalningarna av nödlånen. Då kan det visa sig att Syriza inför risken att bli utkastat från eurosamarbetet inte är så kaxigt längre, utan är berett till kompromisser. Då kan det bli förhandlingar mellan euroländerna och den nya regeringen om villkoren för nödlånet. För ingen vill egentligen kasta sig ut i det okända kaos som hotar om ett land ska kastas ut ur eurosamarbetet.

– Men står Alexis Tsipras som premiärminister fast vid sina vallöften kommer Europeiska centralbanken troligen att ganska snart stoppa stödet till Grekland och därmed tvingas landet ställa in betalningarna. Landets ekonomi kommer att krascha med en djup lågkonjunktur som följd.

– Politiskt kommer ju Grekland att få fria händer att föra sina egen politik oberoende av vad övriga EU säger. Syriza har lovat höja skatterna för rika och kräva skatt av de stora grekiska rederierna, men de närmaste åren kommer de flesta greker ändå att få ännu tuffare tider än i dag när deras tillgångar sjunker i värde och allt importerat blir mycket dyrare än i dag.

– Den som är optimistiskt lagd kan hoppas att Grekland med en lägre värderad valuta ska få en kraftig ökning av turismen och kunna öka exporten och därmed få de ekonomiska kurvorna att vända uppåt igen. Då kan Syriza ses som landets räddare. Men mycket talar för att det ekonomiska ras som följer av att ha lämnat euron kommer att slå politiskt även mot Syriza och övriga.

Vilka konsekvenser får det för den grekiska ekonomin om ett parti som Syriza vinner valet?

Johan Schück: Syriza kommer att försöka driva fram en omförhandling med trojkan, men får troligen nej. Om man då  inte visar sig beredd att uppfylla kraven i den ingångna uppgörelsen, kommer det inte att lånas ut mer pengar. Grekland tvingas då i statsbankrutt redan i juli och det är osäkert om man kommer att  kunna stanna i euron.

Vilka konsekvenser får det för politiken i EU?

Henrik Brors: Europeiska centralbanken och euroländernas regeringar har förberett sig för vad som händer om Grekland lämnar euron. Men eftersom det är något som aldrig hänt tidigare vet ingen vilka följder det får.

– Euroländernas plan är att till varje pris se till att euron överlever och att övriga länder skyddas mot den grekiska kraschen. Det leder därför troligen till att motståndet mot ett fördjupat ekonomiskt och politiskt samarbete minskar radikalt.

– Insikten om att kontrollen av medlemsländernas ekonomier varit för svag tidigare eftersom Grekland under många år tilläts att trixa med sina ekonomiska siffror. Det lär därför snabba på utvecklingen mot mer överstatligt styre över euroländernas budgetar och mer samordning av den ekonomiska politiken.

– Det kan också leda till att Tyskland lättare ger upp sitt motstånd mot ett gemensamt ansvar för euroländernas statsskulder. Tyskland är det land som tjänat mest på euron och därför skulle ett eurosammanbrott drabba landets stora export mycket negativt. Angela Merkel kan också få det inrikespolitiskt lättare att övertyga sina väljare om att stödja övriga euroländer om Grekland kastats ut ur euron.

Vilka konsekvenser får det för omvärldens ekonomi?

Johan Schück: Finansoron blossar upp och sprids  från Grekland till andra euroländer, där Sydeuropa är mest utsatt. Eurosamarbetet råkar i gungning och även Sverige påverkas, främst genom bankerna. Situationen kan likna vad som hände efter Lehmankraschen  och risk finns för en global depression, om inte kraftiga motåtgärder sätts in.

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Hans Rosling: Det är inte längre ett virus som jagar människor. Nu jagar vi viruset! 12  7 tweets  5 rekommendationer  0 rekommendationer

rosling144
Foto:TT

 Blodigt dåd i Afghanistan. Självmordsbombare slog till vid volleybollmatch. 15  8 tweets  7 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
schack500
Foto:Artur Lebedev/AP

 Schack. Norges Magnus Carlsen hittade de rätta dragen efter en trög start. 7  4 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

 ”Trodde det var en kattunge”. Den lilla pojken räddades mirakulöst.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: