Hittills har det mest handlat om avgifter och avkastning när man diskuterat pensionens storlek, men hur pengarna betalas ut och vilka kalkyler som ligger till grund för månadsbetalningarna har pensionsbolagen hållit för sig själva, trots att det i allra högsta grad påverkar månadsbeloppens storlek.
– Det spelar ju ingen roll om avkastningen blir hög om företagen väljer att portionera ut pensionen på ett ofördelaktigt sätt för konsumenten, säger Marcus Lindenius, pensionsrådgivare på Konsumenternas försäkringsbyrå.
I somras startade Konsumenternas försäkringsbyrå och Finansinspektionen en gemensam utredning för att klargöra hur pensionsbolagen betalar ut pengarna i kollektivavtalade och privata pensionsförsäkringar.
Två faktorer är centrala när kapitalet ska betalas ut:
Prognosräntan – det antagande som pensionsbolaget självt gör om framtida avkastning på pensionskapitalet under utbetalningstiden. Ju lägre prognosränta man räknar med, desto mer baktunga blir utbetalningarna, det vill säga desto större månadsbelopp i slutet av livet.
Livslängdsantaganden – pensionsbolagets egen bedömning av hur länge pensionärskollektivet förväntas leva som pensionärer efter 65 år. Ju längre livslängd försäkringsbolagen räknar med, desto lägre blir månadsbeloppet, eftersom pensionen ska betalas ut under längre tid.
Sammanställningen, som DN kan presentera i dag, visar att många av pensionsbolagen har baktunga utbetalningar – och att man använder sig av livslängdsberäkningar som är betydligt längre än Statistiska centralbyråns officiella siffror.
Resultatet för pensionsbolagen som är valbara inom exempelvis kollektivavtalsområdet ITP2 (för privata tjänstemän födda före 1979) skiljer sig åt. Det finns mycket stora skillnader i hur mycket bolagen väljer att betala ut varje månad, mellan 1.000–2.700 kronor vid 65 års ålder och 4.500–7.500 per månad vid 95 års ålder. Trots att man räknat på samma pensionskapital, samma kollektiv och samma avkastning. DN har sammanställt hur mycket tjänstepension som betalats ut totalt vid 75, 85 och 95 års ålder, bolag för bolag.
I rapporten visar det sig att pensionsbolagen använder sig av allt från 20,2 till 28,1 år i livslängdsantagande.
Det ska ställas i relation till Statistiska centralbyråns prognos för 2011 om 18,2 år för män respektive 21,1 år för kvinnor, i återstående livstid från 65 år.
Prognosräntan som bolagen tillämpar varierar också mycket, från 0 till 6 procent i undersökningen.
Pensionsbolag som både räknar med en lång livslängd och en låg prognosränta fördelar ut stora delar av pensionen så sent i livet att de flesta pensionärer riskerar att hinna dö innan de fått pengarna. Det är ofta de vinstutdelande bolagen, som har aktieägare, som gör så.
Om inte pensionären har återbetalningsskydd går pengarna till aktieägarna i vinstutdelande bolag, eller till övriga pensionärer i ömsesidiga bolag.
Men en del bolag tillämpar inte ens livslängdsantaganden, utan utgår ifrån att pensionen ska betalas ut under 30–40 år. Danica, till exempel, räknar med 40 års utbetalningar, det vill säga fram tills pensionärerna är hela 105 år.
I praktiken betyder det att 15–20 år av pensionsutbetalningar fryser inne efter att genomsnittspensionären har dött.