Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Så ska bedragarna stoppas

Foto: Per Larsson/TT

Förstärk säkerheten i handel på nätet. Skärp kontrollen av id-kort. Öka polisens kompetens. Det är några förslag för att komma åt och hejda det ökande antalet bedrägeribrott.

Bedrägerier har blivit ett av de allra vanligaste brotten i Sverige. Ofta är brotten kopplade till handel på internet och kortbetalningar. Men polisens möjlighet att hitta brottslingarna och få dem fällda är ofta begränsade.

– Polisen ska inte lägga ner stora resurser på brott som inte går att utreda. Men det finns en fara i att man slentrianmässigt lägger ner utredningarna i vissa typer av bedrägerier. Då utvecklar man aldrig metoder att utreda de brotten.

Det säger utredaren Klara Hradilova Selin, som tillsammans med David Shannon och Johanna Skinnari skrivit Brottsförebyggande rådets, Brås, rapport ”Bedrägeribrottsligheten i Sverige”. På onsdagen presenterade rapporten.

Det är regeringen som har gett Brå i uppdrag att kartlägga bedrägeribrotten och även komma med förslag på hur brotten kan förebyggas.

Sedan år 2008 har antalet anmälningar om bedrägerier ökat med 90 procent. I fjol anmäldes 173.000 bedrägerier vilket är 14 procent av alla anmälningar om brott mot Brottsbalken. En mycket stor andel av bedrägerierna sker över internet. Ofta handlar det också om att kapa någon annan persons identitet.

Polisen har förstärkt arbetet mot bedrägeribrotten. År 2014 skapades Nationellt Bedrägericentrum, NBC, som enligt utredarna har lett till att flera förbättringar. Det har ökat möjligheterna att driva stora utredningar där det ofta finns ett stort antal drabbade och även flera misstänkta gärningspersoner.

Men enligt utredningen finns ofta en ”brist på vissa viktiga kompetenser” inom utredningsverksamheten. Polisen har inte tillräckligt med specialister, exempelvis inom ekonomi och it.

Men även med ökade resurser och kompetens är det omöjligt för rättsväsendet att komma åt alla bedragare. Utredningen kommer med flera förslag för att förebygga brott.

Handeln över nätet kan göras säkrare, exempelvis med ökad användning av e-legitimationer och en säkrare identifiering vid köp på internet.

Utredningen efterlyser också en centralisering av identitetshandlingar i Sverige och ökade krav på att den som söker och hämtar ett id-kort måste styrka sin identitet och själv hämta ut handlingarna.

Säkerheten vid utlämning av paket behöver också öka, så att det verkligen är rätt person som hämtar ut beställda varor.

De vanligaste bedrägerierna

Här är de vanligaste formerna av bedrägerier:

Kortbedrägerier. Brottslingen eller brottslingarna har antingen stulit någon annans kort eller kommit över kortuppgifter över nätet. Uppgifterna används sedan för att köpa varor och tjänster eller göra uttag från en bankomat. Brotten anses vara mycket svåra att utreda, eftersom det inte går att följa pengarna till något konto.

Kreditbedrägerier. Brottslingen utnyttjar en annan persons identitet, köper varor eller lånar pengar i personens namn. Även dessa brott anses vara mycket svåra att utreda. I vissa fall har gärningspersonen fångats på bild av en övervakningskamera där varorna lämnas ut. Men bilderna har oftast hunnit raderas innan brottet blir anmält och polisens förmåga att identifiera personen på bild är också begränsad.

Annonsbedrägerier. Brottslingen annonserar om försäljning av en vara. Men efter att ha fått betalt levereras aldrig varan. Brotten anses oftast vara enkla att utreda. Brottslingarna är ofta missbrukare och andra som snabbt behöver pengar och är i allmänhet lätta att identifiera.

Fakturabedrägerier. Brottslingen skickar fakturor till företag och kräver betalningen för varor och tjänster som aldrig har levererats eller som inte har beställts. Bedragarens identitet är ofta känd vilket gör att brotten är lättare att utreda.

Övriga telefon- och internetbedrägerier. Här finns flera varianter. Ett exempel är personer som ringer och säger datorn har utsatts för ett virusangrepp, och sedan försöker förmå den uppringde att lämna uppgifter så att känsliga uppgifter kan hämtas från datorn. I andra fall blockeras datorn av en varning som ser ut att komma från polisen. Användaren uppmanas att betala en summa för att få en kod som kan låsa upp datorn. I de flesta fallen lyckas inte bedrägeriet, vilket är en orsak till att polisen inte prioriterar dessa brott.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.