Kunder hos en skandinavisk bank har drabbats av de nya trojanerna. Vilken bank det handlar om är inte känt. Men så länge det finns banker kommer det alltid finnas någon som vill åt pengarna. Därför bör alla kunder vara på sin vakt.
Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på stiftelsen .SE, har några råd att ge. För det första: var uppmärksam på mejl från din bank.
– Banker skickar aldrig mejl till sina kunder. Har man fått ett mejl från någon som påstår sig vara en bank är det ett hett tips att inte klicka på en länk i mejlet, säger hon till DN.se.
Ett annat råd är att ha virusskydd som har använts regelbundet ett tag.
– Uppdatera virusskyddet och se till att det hålls aktuellt.
För det tredje bör du se till att du verkligen besöker rätt webbplats. I fallet med de nya trojanerna kan det vara svårt upptäcka. De kan nämligen lura in användare på falska webbplatser som är identiska med internetbankernas. Men det finns några varningssignaler att hålla utkik efter.
– Allting som inte ser exakt ut som det har gjort tidigare ska man vara väldigt försiktig med. Framför allt om man blir ombedd att vänta och det kommer upp någon liten vänteruta, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.
I allmänhet är de svenska bankerna duktiga på säkerhetsfrågor även om bankerna skulle kunna göra ännu mer, tycker hon. Samtidigt påpekar hon att ansvaret ligger hos användarna snarare än bankerna.
– Man måste vara medveten om att det finns en hel del bus som är ute efter dina pengar. Men man ska inte vara rädd för att handla på nätet eller använda internetbankerna. Kontakta gärna din bank och fråga vad de tycker att man ska tänka på. De är duktiga på det och har bra information.
De nya virusen är av allt att döma en vidareutveckling av trojanerna "Zeus" och "Spy Eye" och är målstyrda. Det innebär att hackarna har valt ut sina offer, främst företag och rika personer, med stor omsorg. Detta till skillnad från traditionella phishing-mejl som ofta drabbar slumpmässigt valda personer.
– Riktade attacker har ökat. Det verkar vara en tilltagande trend. Vad som också är intressant är att det är väldigt mycket som ser äkta ut, utan att vara det, vilket gör att det tar längre tid än normalt innan det upptäcks att någon har blivit av med pengar. Det här viruset eller den här trojanen verkar också kunna framställa uttagsbesked och sådana saker. Så det ser väldigt äkta ut.
Vilka personer eller grupper kan ligga bakom de här trojanerna?
– Det kan vara i princip vem som helst som vill få tag på snabba stålar. Många gånger kan de här personerna i sin tur försöka finansiera andra typer av kriminella aktiviteter.
Det har spekulerats i att det kan vara cyberbrottslingar från Östeuropa. Vad tror du om det?
– Polisen och andra organisationer som jobbar med sådana här brott riktar ofta blicken mot Östeuropa. Men det är för tidigt att säga, tycker jag. Det finns inte så mycket fog för det. Det finns andra delar av världen som också har mycket aktivitet, Sydamerika och Afrika till exempel, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.