Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Så slår budgetkrisen mot svenska hushåll

Vilka följder får det för svenska hushåll att USA slår i skuldtaket?
Det enkla svaret är att ingen riktigt vet. Följderna kan bli katastrofala, men behöver inte bli det. Det beror på hur länge krisen varar och hur djup den blir. Dessutom närmar vi oss en situation som aldrig inträffat förr: att USA, världens största ekonomi, ställer in sina betalningar.

Det leder i sin tur att värdet på amerikanska statsobligationer, ett slags skuldsedlar som stater ger ut när de lånar pengar, faller. Amerikanska långa statsobligationer är spridda runt om i världen och ses, hittills, som säkra tillgångar hos centralbanker, andra banker, pensionsfonder och liknande. Dessa, finansmarknadens grundstenar, blir i ett slag mindre värda.

För hushållen kan skuldtakskrisen betyda följande:

Stigande räntor. Finansmarknaderna reagerar snabbt, i linje med vad som händer på de amerikanska marknaderna. Det betyder att räntorna stiger, till följd av en ränteuppgång i USA och den ökade osäkerhet som gäller även hos oss.

Visserligen kommer Riksbanken inte höja reporäntan, sin styrränta. Men den räntan kan endast påverka de korta räntorna på marknaden, som i sin tur styr rörliga boräntor. Längre markandsräntor kommer sannolikt att stiga, även om ingen idag kan säga hur snabbt eller hur mycket. De långa räntorna styr bundna bolåneräntor, och andra låneräntor. Sammantaget: räkna med dyrare lån.

Vad som därutöver kan hända är en finansiell kollaps, liknande Lehmankraschen för fem år sedan. Detta är inte mest troligt, men ändå omöjligt att på förhand utesluta. Skulle något sådant hända måste alla världens centralbanker, däribland svenska Riksbanken, gemensamt sätta in alla krafter för att begränsa effekterna. Men under en kortare period uppstår det ändå kaos.

Svårare att få lån. Krisen kan få spridningseffekter, liknande den kreditåtstramning som inträffade efter Lehmankraschen 2008. Det betyder att banker kommer att få svårare att låna ut pengar – till varandra, till företag och till hushåll. Följden kan bli en allmän kreditåtstramning som håller tillbaka den svenska ekonomin.

Dollarn försvagas. En starkare kronkurs, som i så fall blir följden, sätter också tryck på svenska exportföretag som  tappar konkurrenskraft, samtidigt som deras försäljning på USA-marknaden kan gå ner. Hur stark den effekten blir är dock osäkert, eftersom dollarn ännu är världens dominerade valuta och investerare inte har gott om alternativ.

Det gynnar turister från Sverige som vill besöka USA – de får ökad köpkraft. Samtidigt ger det en viss draghjälp till den amerikanska exportindustrin.

Stigande arbetslöshet. Med kraftig kreditåtstramning, följer lägre tillväxt. Arbetslösheten, som redan är hög, biter sig fast och kan till och med stiga.

Lägre produktivitet och svagare efterfrågan. Den globala ekonomin och världshandeln påverkas negativt, särskilt om det gäller mer än en snabbt övergående störning. Det håller i så fall tillbaka även produktion och sysselsättning i Sverige, där exporten uppgår till hela 50 procent av BNP. Men även hemmamarknaden kan drabbas av svagare efterfrågan, som följer av finansoro och osäkerhet om framtiden.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.