Sverige hör till de sämsta i EU-klassen. Bara i de baltiska staterna, Irland, Spanien och Danmark har arbetslösheten stigit mer.
– Globalt har efterfrågan sjunkit kraftigt. Eftersom Sverige är ett litet, exportberoende land drabbas vi snabbt och hårt av nedgången. Det beror till stor del på vår industristruktur, säger Göran Zettergren, enhetschef på Konjunkturinstitutet.
Arbetslösheten i Europa stiger. Enligt Eurostats mätmetod har antalet arbetslösa inom EU ökat från 6,7 procent i mars förra året till 8,3 procent i den senaste mätningen. Det är en skillnad på 24 procent. Men arbetslösheten slår väldigt olika. Medan Litauen sett andelen stiga med 260 procent har, till exempel, Nederländerna inte haft någon ökning alls, enligt Eurostat.
Sämst i klassen är Spanien där hela 17,4 procent går arbetslösa.
Enligt flera uppskattningar kommer det snart att handla om över 20 procent, samtidigt som landets BNP faller med över 3 procent.
– Spaniens fastighetsbubbla var väldigt uppsvälld. När den sprack och den inhemska efterfrågan störtdök blev landets ekonomi lamslagen, säger Dominique Anxo, professor i arbetsmarknadsekonomi vid Växjö universitet.
Ännu värre ser det ut för den ekonomiska utvecklingen i de baltiska staterna. Deras ekonomier kommer att krympa med i genomsnitt 10,6 procent i år. Arbetslösheten ligger i dag på 14,2 procent. För ett år sedan låg den runt 4,8 procent. Det är en ökning med nära 196 procent.
Danmark har sedan länge kunnat stoltsera med en låg arbetslöshet. I dag runt 5,7 procent. Anledningen till det är, enligt många bedömare, deras arbetsmarknadspolitik som kallas flexicurity. Det är lätt att anställa och lätt att säga upp, vilket ökar flexibiliteten för arbetsgivare. De som hamnar i arbetslöshet får höga bidrag, men också höga krav på sig att ta jobb som erbjuds. Men, det som länge såg ut som ett vinnarkoncept har nu, i sämre tider, visat sig vara mindre effektivt. I alla fall när det gäller ökningen av antalet arbetslösa. Senaste året har Danmarks arbetslöshet ökat med 90 procent.
I Sverige har arbetslösheten stigit snabbare och mer än i de flesta andra EU-länder. På ett år har den gått från 5,8 procent till 8 procent. En ökning med hela 38 procent.
– Det handlar mycket om Sveriges stora exportberoende. Det länder som fått störst ökning av antalet arbetslösa är de med små, öppna, ekonomier med stor export. Det är logiskt att de drabbas hårdare när världshandeln viker, säger Dominique Anxo.
Regeringen har, sedan den tillträtt, bland annat infört ett jobbskatteavdrag, nystarts- och instegsjobb och sänkt arbetsgivaravgiften för ungdomar. I budgeten var 55,2 miljarder kronor avsatta för arbetsmarknadspolitiken och i vårbudgeten tillkom ytterligare 10 miljarder kronor. Men Dominique Anxo tillhör en växande skara som menar att regeringen måste ta
i mycket mer.
– Regeringen borde satsa mer aktivt på arbetsmarknaden. Vi befinner oss inte i en situation med en marginell och övergående recession, vi står inför en allvarlig global kris. Det viktiga nu är att inte skapa en situation med en hög grad av långtidsarbetslöshet. När den väl ökat är det mycket svårt att få ned den igen, säger Dominique Anxo.
Regeringen vill också, som den uttrycker det, öka drivkrafterna för arbete. Det har den gjort bland annat genom förändringen av a-kassan och reformerna inom sjukförsäkringen. Bas van der Klaauw forskar om arbetsmarknadspolitiken i olika länder vid Amsterdams fria universitet. Han menar att det finns en strukturell orsak till att arbetslösheten i Sverige är hög.
– I Svergie är lönerna ganska låga, medan arbetslöshetsersättningen är relativt hög. Svenskarna tjänar helt enkelt inte tillräckligt mycket på att arbeta och har därför ingen brådska tillbaka i arbete från en situation av arbetslöshet. Svenskarna är lite bortskämda, säger Bas van der Klaauw.
Än värre är det med arbetslösheten bland unga. Hela 24,1 procent av dem mellan 18 och 24 år är utan arbete i Sverige.
– Varför ungdomsarbetslösheten är hög beror på att vi har anställningstrygghet, som gör det svårare för unga att etablera sig på arbetsmarknaden och lättare för äldre att hålla sig kvar. Sedan utbildar sig svenska ungdomar längre och mycket av den här arbetslösheten är att studerande söker sommarjobb, säger Göran Zettergren på Konjunkturinstitutet.