Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Så slår olika ekonomiska åtgärder mot din plånbok

Amorteringskrav kan öka en storstadsfamiljs månadskostnad med 5.000 kronor och återinförd fastighetsskatt kan innebära extra kostnader på 24.000 kronor per år. Familjeekonomen Bodil Hallin har räknat på hur olika ekonomiska reformer slår mot hushållens plånböcker.

Värde bostad 4 500 000 kr
Total lånesumma 4 000 000 kr
Total belåningsgrad 89%
Taxeringsvärde 3 000 000 kr
Hushåll i Stockholm med relativt hög belåning
Nuläge storstadshushållNuläge storstads-
hushåll
Amorteringskrav - hela lånet amorteras på 50 årAmorterings-
krav - hela lånet amorteras på 50 år
Amorteringskrav - lån över 65 % av värdet amorteras på 15 årAmorterings-
krav - lån över 65 % av värdet amorteras på 15 år
Bottenlån 3 825 000 kr 3 825 000 kr 3 825 000 kr
Räntesats bottenlån 2,40% 2,40% 2,40%
Ränteutgift per månad 7 650 kr 7 650 kr 7 650 kr
Amortering per månad * 3 750 kr 6 375 kr 8 750 kr
Total månadsutgift bottenlån 11 400 kr 14 025 kr 16 400 kr
Topplån 175 000 kr 175 000 kr 175 000 kr
Räntesats topplån 5,00% 5,00% 5,00%
Ränteutgift per månad 729 kr 729 kr 729 kr
Amortering topplån per månad * 972 kr 293 kr 972 kr
Total månadsutgift topplån 1 701 kr 1 022 kr 1 701 kr
Total ränteutgift före ränteavdrag 8 379 kr 8 379 kr 8 379 kr
Total amortering 4 722 kr 6 668 kr 9 722 kr
Total månadsutgift bolån 13 101 kr 15 047 kr 18 101 kr
Ränteavdrag per månad * 2 514 kr 2 514 kr 2 514 kr
Total månadsutgift efter ränteavdrag 10 588 kr 12 533 kr 15 588 kr
Fastighetsavgift per månad 593 kr
Visa uträkning
Ökad månadsutgift jämfört med nuläge 1 946 kr 5 000 kr
* Nuvarande amortering: lån över 70 % av bostadens värde amorteras på 15 år.
** Nuvarande ränteavdrag: 30 % på underskott av kapital upp till 100 000 kr per person, 21 % på underskott därutöver

Riksbanken och EU-kommissionen uppmanar Sveriges regering att vidta åtgärder för att minska hushållens skuldsättning. Partierna ger inga besked om hur åtgärderna kan komma att se ut innan valet men mest troligt är att krav på amorteringar av bolån införs.

En utredning pågår nu och stabilitetsrådet ska i höst lägga fram ett förslag. Bodil Hallin som är familjeekonomi på Ikano bank har för DN:s räkning tittat på hur olika åtgärder skulle kunna slå mot hushållens ekonomi.

Eftersom bostadspriserna i storstäderna är betydligt högre än i resten av landet har hon tittat på två olika stora bostadslån.

– I det första exemplet har jag valt ett hushåll med en belåningsgrad på 89 procent eftersom det är ganska vanligt bland hushåll som köpte bostad i en storstad för några år sedan, säger hon.

Exemplen visar att ändringar som amorteringskrav, återinförd fastighetsskatt och ändringar i ränteavdraget skulle slå hårt mot hushållen. För ett hushåll i en storstad kan det handla om upp till 60.000 kronor om året i ökade utgifter.

– Om amorteringskrav införs så kan det bli aktuellt. Amortering är visserligen en form av sparande men det innebär en ökade utgifter för hushållen varje månad, vilket är pengar som inte kan låggas på konsumtion.

Behöver hushållen vara orolig över sin skuldsättning?

– Jag tror att många funderar på det. Det är kokt att ha en beredskap för att kostnaderna kan öka. Jag tycker också att man ska se över hela sin ekonomi och om man har andra lån är det bättre att amortera på dem först eftersom räntan ofta är högre där.

Varför har många hushåll hög skuldsättning?

– Räntorna har legat lågt i flera år samtigit som avkastningen för den som sparar på ett sparkonto är liten. De avdragsregler som finns gör också att den som lånar får göra avdrag medan den som sparar får betala skatt.

Så kan olika ekonomiska reformer slå

Storstadshushållet

Det första exemplet gäller en storstadsfamilj som har köpt en bostad för 4,5 miljoner kronor. De köpte bostaden innan kravet på en insats på 15 procent infördes och har därför en belåningsgrad på 89 procent. De har ett bottenlån på 3,825000 kronor och en ränta på 2,40 procent på det. De har också ett topplån på 175.000 kronor och på det en ränta på fem procent.

Idag amorterar de cirka 4700 per månad och har en total månadskostnad för bolånet efter ränteavdraget på 10.588 kronor.

Så här kan deras ekonomi påverkas:

1. Om ett amorteringskrav som innebär att hela lånet måste betalas tillbaka på 50 år införs ökar månadskostnaden med 2.000 kronor.

2. Om ett amorteringskrav som innebär att lån över 65 procent av värdet på bostaden måste betalas tillbaka på 15 år ökar månadskostnaden med 5.000 kronor.

3. Om fastighetsskatten återinförs och fastighetsavgiften därmed slopas ökar månadskostnaden med cirka 1900 kronor.

4. Om ränteavdraget ändras från 30 till 25 procent ökar månadskostnaden med drygt 400 kronor.

5. Om ränteavdraget ändras från 30 till 20 procent ökar månadskostnaden med cirka 840 kronor.

6. Om ränteavdraget halveras till 15 procent ökar månadskostnaden med cirka 1260 kronor.

Hushåll i mellanstor stad

Det andra exemplet gäller en familj i en mellanstor stad som har köpt en bostad för två miljoner kronor. De har en belåningsgrad på 70 procent och ett lån på 1,4 miljoner kronor och en ränta på 2,40 procent.

De amorterar inte i dag och har en total månadskostnad för bolånet efter ränteavdraget på 1960 kronor.

Så här kan deras ekonomi påverkas:

1. Om ett amorteringskrav som innebär att hela lånet måste betalas tillbaka på 50 år införs ökar månadskostnaden med 2.333 kronor.

2. Om ett amorteringskrav som innebär att lån över 65 procent av värdet på bostaden måste betalas tillbaka på 15 år ökar månadskostnaden med 555 kronor.

3. Om fastighetsskatten återinförs och fastighetsavgiften därmed slopas ökar månadskostnaden med cirka 570 kronor.

4. Om ränteavdraget ändras från 30 till 25 procent ökar månadskostnaden med drygt 140 kronor.

5. Om ränteavdraget ändras från 30 till 20 procent ökar månadskostnaden med cirka 280 kronor.

6. Om ränteavdraget halveras till 15 procent ökar månadskostnaden med cirka 420 kronor.

Ordlista

Amorteringskrav

Idag kan den som tar ett bostadslån välja om den vill amortera, alltså betala tillbaka på lånet, eller inte. En rekommendation från bankföreningen säger att man helst ska betala tillbaka den delen av lånet som överskrider 70 procent av bostadens värde på 15 år. Just nu pågår en utredning om som handlar om hur eventuella skärpningar av amorteringskravet skulle slå mot de svenska hushållen. Resultatet av den presenteras i höst.

Fastighetsskatt

Tidigare har de svenska hushållen skattat en procent av värdet på sin bostad per år. 2008 slopades fastighetsskatten och ersattes av en fastighetsavgift. För småhus är avgiften maximalt 7112 kronor eller 0,75 procent av taxeringsvärdet 2014.

Ränteavdrag

Den som tar ett bolån får i dag dra av 30 procent av sina ränteutgifter mot samlade skatteinbetalningar på inkomst.

Exempel: Om din beskattningsbara inkomst är 300 000 kronor. Enkelt räknat är skatten 90 000 kr (30 procent av 300 000 kr). Om du har haft ränteutgifter på 80 000 kr får du en skattereduktion på 30 procent vilket innebär en skattereduktion på 24 000 kr. Din beräknade skatt på 90 000 kr reduceras med 24 000 kr och landar på 66 000 kr.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.